Politiker vill inte uppge hur många vårdplatser som behövs

Antalet slutenvårdsplatser i Värmland räcker inte till i dag. Det säger ledande regionpolitiker efter NWT:s granskning.

Hur många vårdplatser som behövs vill de inte säga.

NWT berättade tidigare i veckan att över 150 vårdplatser försvunnit på tio år. Nu kommenterar ledande regionpolitiker siffrorna.

Marianne Utterdahl är regionråd för Sjukvårdspartiet i Värmland, som ingår i den styrande koalitionen Värmlandssamverkan, och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

– Det är inte som förr att man hade ett bestämt antal vårdplatser, utan numera har man en förmåga att både öka och minska utifrån hur behovet ser ut just nu.

Samtidigt säger hon:

– Trots att vi är fler anställda än vi någonsin har varit så så räcker det inte riktigt till därför att behoven ser så annorlunda ut i dag.

Marianne Utterdahl säger att hela vårdsystemet behöver ställa om, till det som kallas god och nära vård. Både för att vården ska motsvara värmlänningarnas behov och för att personalen ska orka med.

– När vi startade mobila närsjukvårdsteamet i västra Värmland sjönk antalet återinläggningar och besök på akutmottagningen med korta inläggningar rejält.

Vill ha fler närvårdsplatser

Hon säger att det, utöver de vårdplatser som NWT redovisade, finns ett antal närvårdsplatser och att regiondirektören fått i uppdrag att utreda om det går att skapa fler.

Enligt statistik som redovisats till hälso- och sjukvårdsnämnden har antalet närvårdsplatser växlat mellan 12 och 32 mellan januari 2018 och september 2021. Under merparten av 2021 var antalet 28. De påverkar alltså inte den övergripande trenden, åtminstone inte under de senaste knappa fyra åren.

– Vi ska ha de vårdplatser som invånarna behöver, det är det som är det viktiga.

Har ni det i dag?

– Nej, det uppfattar jag inte att vi har i dag.

Hon säger att regionen inlett ett arbete med något som kallas medarbetarens år för ett bättre ledarskap, aktivt medarbetarskap och för ökad arbetsglädje och delaktighet. Ett projekt med förkortad arbetstid har också inletts.

När insatserna ger resultat vill hon inte säga.

– Men jag säger att vi inte har tid att vänta på en enda åtgärd som vi kan vidta nu.

Lyfter arbetsmiljön

Regionrådet Eva Julin Dombrowe (L) ingår också i Värmlandssamverkan och har särskilt ansvar för slutenvården.

– Det är de senaste två åren som jag uppfattar att vi har drabbats av sjuksköterskebrist. Det ligger väldigt mycket bakom det som vi måste jobba med kring arbetsmiljö och löner. Arbetsbelastningen är något som alla lyfter, det är något vi har i fokus hela tiden som politiker.

Hon vill inte heller säga hur många vårdplatser som behövs, men hoppas att de vårdmoduler som ska byggas vid CSK förbättrar läget.

Kan ni bemanna de vårdplatserna med tanke på sjuksköterskebristen?

– Det är den farhågan alla har. Vi måste verkligen säkerställa att vi får personal som trivs, som vill jobba inom Region Värmland.

Hon anser att man nationellt behöver göra vårdyrkena mer attraktiva bland unga och nämner arbete med folkhälsa för att minska behovet av sjukvård. När insatserna ger resultat kan hon inte säga.

”Bli bäst i klassen”

Mats Sandström (S) är regionråd i opposition. Han står bakom inriktningen att mer vård ska ske utanför sjukhusen, men på kort sikt frågar han sig nu vilket vägval som är det bästa.

– Är det rimligt att tänka att vi ska bygga ut öppenvården när vi har brist på personal? Vi måste hantera sjuksköterskeresursen väldigt noggrant.

Han säger att Värmland, som skogs- och glesbygdslän, kanske har svårare att hitta personal än andra regioner. Samtidigt pekar han på en utredning som visat att andra länder varit bättre på att bemanna primärvården än Sverige.

– Den norska modellen är intressant, där tjänar de ganska bra på att vara primärvårdsläkare och då får de ganska bra bemanning också.

Vad tänker du som socialdemokratisk politiker göra?

– Det handlar förstås om att bli bäst i klassen på arbetsmiljö. Vi ska satsa på utbildning och på att vara en attraktiv arbetsgivare.

Liksom Eva Julin Dombrowe menar han att vårdyrkenas status behöver höjas. Han vill inte heller säga hur många vårdplatser som behövs.

– Först och främst ska vi bemanna de vårdplatser som vi enligt plan ska ha i gång.

När tror du att ni ser resultat av insatserna?

– Det handlar om flera saker. Om vi skulle kunna hejda personalflykten genom satsningar med befintlig personal borde vi kunna se resultat redan inom ett år. Då kanske man ska satsa på vissa enheter där vi har störst bekymmer

Läs tidigare artiklar: