Vården blöder – över 150 vårdplatser borta på mindre än tio år

Var fjärde vårdplats har försvunnit under de senaste tio åren, det visar en granskning som NWT gjort.

Värmland har i dag färre vårdplatser än snittet i Europa.

I sängarna som finns kvar ligger allt svårare och mer vårdkrävande patienter. Och på golvet får vårdpersonalen arbeta hårdare.

I slutet av förra året fanns 446 vårdplatser öppna på länets tre sjukhus. Sedan 2013 har det försvunnit 152 vårdplatser, enligt siffror som NWT begärt ut från Region Värmland.

– Det är väldigt mycket, och det märks, säger Cecilia Halldin, sjuksköterska på Centralsjukhuset i Karlstad och förtroendevald i Vårdförbundet Värmland.

Bland de sämsta i Europa

Värmland ligger dåligt till i en svensk jämförelse, med färre vårdplatser öppna än rikssnittet, enligt uppgifter från databasen Kolada.

Sverige ligger i sin tur under det europeiska snittet. I Europa har länderna 2,1 vårdplatser öppna per 100 000 invånare, enligt den europeiska organisationen OECD:s senaste jämförelse 2018.

Värmland har endast 2,02 vårdplatser öppna per 100 000 invånare.

Det visar att Region Värmland ligger i bottenskiktet i Europa.

– Det är inte i linje med den utveckling vi ser i samhället. De äldre blir allt fler och sjukare. Vårdplatser och resurser måste finnas för dessa när det behövs, säger Cecilia Halldin.

Allt tyngre patienter

Under tiden som vårdplatserna minskat i Värmland har fler ur befolkningen blivit äldre. Det är en grupp som oftare är multisjuka och inlagda på sjukhus kräver de ofta mer omvårdnad av personalen, enligt Socialstyrelsen.

– Det är inga lätt sjuka patienter som läggs in hos oss längre, säger Cecilia Halldin som arbetar på kirurgens vårdavdelningar.

I dag är en fjärdedel av länets invånare över 65 år. Det är tre procent mer än för tio år sedan, enligt statistik från Statistiska centralbanken, SCB.

Antalet äldre över 80 år i Värmland har sedan 2015 ökat successivt och är i dag drygt 1 500 personer fler.

Det är också en grupp som förväntas öka med nästan 50 procent i hela Sverige fram till och med år 2028, enligt SCB:s befolkningsprognos.

På sjukhusen märker vårdpersonalen att Värmland fått en större andel äldre.

Arbetspassen har generellt sett blivit tyngre och den nuvarande arbetsbelastningen är inte hållbar, menar Cecilia Halldin.

– Man orkar inte till vilket pris som helst. Men visst, skulle vi tjäna 15 000–20 000 kronor mer i månaden så skulle det kanske kännas lite lättare. Men för ett långt och hälsosamt arbetsliv så måste du orka jobba med ett heltidsarbete som är drägligt, säger hon.

Fattas sjukvårdspersonal

Orsaken till att vårdplatser stängs beror enligt Cecilia Halldin på att det saknas sjukvårdspersonal, framför allt sjuksköterskor.

– Neddragna vårdplatser generellt på sjukhuset har sedan många år tillbaka berott på att det inte finns sköterskor som kan täcka de platserna.

– Jag är orolig för vad som kommer att hända om man inte får stopp på den nedåtgående trenden av sjuksköterskeflykten.

Det är den ökade arbetsbelastningen som driver sjuksköterskor och undersköterskor från sjukhusen, menar hon.

– Jag tycker det är väldigt synd att det fått bli så här, att sjuksköterskor och undersköterskor på många ställen går på knäna. I våra ögon finns en väldigt lätt lösning. Vi vet tydligt vilka åtgärder som gör att vi blir fler. Gång på gång lyfts det här, men det är som att ingen lyssnar.

Behöver kunna konkurrera

Högre lön, kortare arbetstid, och att överanställa personal – det kan lösa bemanningsproblemen på sjukhusen, menar Cecilia Halldin.

För att lyckas rekrytera fler sjuksköterskor, och på så vis kunna öppna fler vårdplatser, behöver Region Värmland kunna konkurrera bättre med andra arbetsgivare.

– Vi ser att många går till kommuner för att man vill ha bättre arbetstider och tid för återhämtning. Plus att man i flera kommuner får bättre betalt. Regionen behöver ge oss en bättre lön, säger Cecilia Halldin.

Ett annat sätt att locka tillbaka personal är förkortad arbetstid med bibehållen heltidslön.

– Det är en grej som skulle kunna konkurrera med kommunen, för i nuläget har vi ingenting.

En annan åtgärd är att överanställa personal. Alltså anställa fler än grundbemanningen.

– Blir det mycket korttidsfrånvaro så har man folk som kan täcka upp. Det kan också få ned antalet patienter som varje sjuksköterska ansvarar för, vilket skulle förbättra vårdkvalitén och patientsäkerheten också, säger hon.

Fotnot: Statistiken i artikeln gäller den somatiska slutenvården i Värmland, det vill säga all vård där patienten vårdas inneliggande på sjukhus för sjukdomar och tillstånd som inte tillhör området psykiatri.