Vi måste även fokusera på hur allas inlärning och utveckling kan underlättas och gynnas. Detta är oerhört viktigt för att möta kraven från arbetsliv och samhälle, skriver Anders Andersson.
Teknikutvecklingen är snabb och skapar oanade möjligheter. Kommunicerar gör vi nästan gränslöst och gratis med ljud och bild, har åtkomst till tv, radio, musik och film var vi än befinner oss, kan enkelt publicera oss på nätet och vi roar oss via avancerade datorspel.
De oanade möjligheterna är även ett problem för många och inte minst för skolan, som måste nå fram till eleverna genom det ständiga utbudet via mobiler och datorer. Även om eleverna inte har mobiler i skolan påverkas de av attityder och trender det flimrande bruset sprider dygnet runt, både vad det gäller beteenden i skolan och förmågan att hinna med inlärningen skolan kräver.
Näringslivet lyckas bra med att utveckla tekniken och ska skolan lyckas lika bra med att utveckla eleverna i dag och i framtiden räcker det inte med bättre pedagogik och strängare lärare. Vi måste även fokusera på hur allas inlärning och utveckling kan underlättas och gynnas. Detta är oerhört viktigt för att möta kraven från arbetsliv och samhälle, vars bas är välutbildade, medvetna, kreativa och reflekterande individer.
Så skriver du en debattartikelFöljande områden tror jag är viktiga för att skolan bättre ska lyckas med att utveckla alla elever till sin fulla potential:
● Kondition
Studier visar att konditionsträning stärker hjärnan och underlättar inlärning, samt tränar vilja och uthållighet. Därför bör skolan utöver Idrott och hälsa även ha konditionsträning på schemat, förslagsvis med två pass i veckan efter dagens sista lektion så att eleverna kan duscha hemma. Målet kan vara att eleverna kan springa 1 kilometer efter lågstadiet, 2 kilometer efter mellanstadiet, 3 kilometer efter högstadiet och 5 kilometer efter gymnasiet.
● Fokusering och minnesträning
Utantillinlärning av texter och multiplikationstabell stärker minne, fokuseringsförmåga och uthållighet. 1900-talets psalmer kan ersättas av sångtexter, huvudstäder, älvar och dikter, vilka inlärs i lugn och ro som enkla läxor.
● Musik
Alla elever bör ges möjlighet att lära sig att spela ett instrument, både därför att det är roligt och därför att inlärningen i sig är utvecklande. Det kräver fokusering på både instrument och noter och tränar uthållighet. Studier visar att barn som spelar ett instrument lyckas bättre i skolan. Förslagsvis spelar alla elever blockflöjt i årskurs 3 och väljer därefter själva instrument.
● Omgång
Trots att barn mognar och lär sig olika är det få elever som går om en klass i grundskolan. Gymnasiebehörighet kräver dock godkända betyg i flera ämnen, vilket innebär att omkring 15 procent av eleverna årligen inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Går fler elever om tidigare årskurser, förslagsvis årskurs 3 och 6, kanske färre går ut årskurs 9 med bristfälliga betyg?
● Mobilbegränsning
Barns beteenden påverkas av hur andra beter sig. Därför är det viktigt att barn har bra förebilder i form av föräldrar, lärare och kamrater. Idag präglas dock barns tänkande mycket av det mediala bruset. Därför bör surftiden för barn på låg- och mellanstadiet begränsas nationellt till exempelvis högst 15 minuter per dygn.
● Segregerad skola
I en bra för- och grundskola går elever blandat från samhällets olika delar så att de kan inspirera varandra och utvecklas tillsammans oberoende av bakgrund. Eftersom boende och skolval segregerat skolan måste kommunerna återfå ansvaret för att grundskolan får blandade klasser.
● Skoltider
Dygnsrytmen hos barn- och ungdomar stämmer inte med dagens skoltider. Skoldagen bör därför på försök förskjutas till intervallet 09.30-16:30.
Anders Andersson
Lärare, Skoghall