Först om två veckor kan vi kanske se hävda, eller åtminstone lindrigare, restriktioner. I Danmark kommer det däremot ske redan i början av nästa vecka. Även om vi tvingas stå ut ett tag till kan man ändå hoppas att det är ljuset i tunneln vi ser.
Socialminister Lena Hallengren (S) meddelade på en pressträff under onsdagen att coronarestriktionerna fortfarande behövs i 14 dagar, men att om smittläget förbättras så kan merparten börja avvecklas från den 9 februari. Vad det betyder i praktiken är oklart. Om läget stabiliserats och kulmen bedöms vara nådd, sägs det, vilket förstås ger utrymme för att det inte alls blir så.
Som i mycket under senare delen av coronapandemin i Sverige så verkar regeringen göra saker lite på känn, för att den skall framstå som att den "gör något". Under vintern har det dessutom kommit mycket kritik mot återinförda restriktioner, så av rena prestigeskäl lär regeringen inte vilja gå för snabbt fram. Det skulle ju vara ett implicit erkännande av att man gjort fel när man tog i så hårt, och att det är åtgärderna och inte smittan i sig som ställt till med stora problem i samhället.
I Danmark däremot så meddelade statsminister Mette Frederiksen att landet kommer att häva sina restriktioner på tisdag den 1 februari. Covid-19 skall inte heller klassas som en samhällsfarlig sjukdom. Nu har Danmark knappast varit något större föredöme under pandemin, där man svängt än hit och än dit. Bland annat så avklassificerade man Covid-19 redan i höstas så, men fick sedan ändra sig. Men danskarna är uppenbarligen trötta.
Icke desto mindre visar de en väg framåt för att lära sig att leva med viruset, som vi inte kommer undan, men som nu med omikron oftast ger få och lindriga, om ens några, symptom. Vi har ingen överdödlighet och belastningen på sjukvården, och intensivvården, är vad man kan vänta sig en vintersäsong.
Även i Sverige borde vi överväga att sluta klassa Covid-19 som samhällsfarlig. Dödligheten är försvinnande liten jämfört med de andra sjukdomar som anses samhällsfarliga, som ebola, smittkoppor och sars.
I förra veckan beslöt också riksdagen att förlänga den tillfälliga pandemilagen ända till den 31 maj, trots att en riksdagsmajoritet egentligen var emot. Men det var bara Liberalerna som tryckte på nej. De övriga gick med på det mot att regeringen återkommer med ett förslag om att den bara skall gälla till 31 mars. På grund av lagtekniska skäl gick det tydligen inte att ändra datumet i regeringsförslaget.
Det hade onekligen varit en bra markering om majoriteten sagt nej och tvingat regeringen att snabbt återkomma med ett reviderat förslag. Den tidigare förlängningen (det har varit många förlängningar av en förment "tillfällig" lag) gällde bara till den 31 januari. Men det avstod oppositionen ifrån.
Det kan verkligen diskuteras om pandemilagen ens behövs, men vi får i alla fall vara glada över att de mest långtgående befogenheterna tagits bort, som förbud mot att vistas på särskilda platser eller nedstängningar av verksamheter. Den sortens undantagsregler som pandemilagen ger uttryck för måste vi akta oss för i en fri och öppen demokrati.
Allt fler smittskyddsexperter bedömer nu att vi kommer att se ett ganska snabbt slut på pandemin, tack vare vaccin och omikron. Det finns ingen anledning att vi själva drar ut på eländet så här in på tredje året.