Hoppa till huvudinnehållet

Sjuksköterskebrist bakom stängda vårdplatser: "Det är jätteproblematiskt"

Publicerad:
Mikael Bergenheim kommenterar NWT:s granskning som visar att var fjärde vårdplats stängts ned sedan 2013.
Mikael Bergenheim kommenterar NWT:s granskning som visar att var fjärde vårdplats stängts ned sedan 2013.

Att antalet vårdplatser sjunker i Värmland är helt enligt plan, hävdar Mikael Bergenheim, områdeschefen för slutenvården i Region Värmland.

– Den långsamma minskningen av vårdplatser är en strategi, säger han till NWT.

Men utvecklingen under de senaste åren har handlat mindre om strategi och mer om personalbrist.

En fjärdedel av vårdplatserna på sjukhusen i Värmland har försvunnit under de senaste tio åren, det visar en granskning som NWT gjort.

Den långsiktiga trenden av färre vårdplatser är inte oavsiktlig, utan det är en del av Region Värmlands plan.

– Det här är i linje med konceptet god och nära vård. Det handlar om att flytta mycket av vården från sjukhusen och ut närmare patienterna. Det är en jättestor omställning som vi håller på med sedan lång tid tillbaka, säger Mikael Bergenheim.

Han syftar på regeringsreformen och utredningen “God och nära vård” som startade 2017. Det finns en nationell plan initierad av regeringen om att decentralisera delar av sjukhusvården och stärka primärvården.

– Sverige bedriver mycket av sin vård på sjukhus jämfört med många andra länder, därför pågår det ett långsiktigt arbete med att försöka minska behovet av vårdplatser och bedriva mer förebyggande vård och stärka primärvården.

Vårdplatserna sinar– en av fyra borta på mindre än tio år

Även rekryteringsproblem

Mikael Bergenheim skiljer på den långsiktiga och kortsiktiga minskningen av vårdplatser under det senaste decenniet.

De senaste två årens minskning av vårdplatser har sin förklaring i rekryteringssvårigheter av framför allt sjuksköterskor.

Det har gjort att ännu färre vårdplatser hållits öppna.

– Det är jätteproblematiskt. Vi håller på och arbetar väldigt mycket med hur vi ska kunna komma till rätta med det.

Varför det är svårt att rekrytera just sjuksköterskor har Mikael Bergenheim inget svar på.

– Det är ett problem vi delar med hela Sverige. Inom Region Värmland jobbar vi med att försöka förstå vad det beror på. Sannolikt behövs många olika åtgärder för att komma till rätta med problemet. Jag tror exempelvis att det behövs göras ett stort arbete med att se över arbetsmiljön och arbetsbelastningen.

Värmland lågt i Europa-rankning

NWT kan i sin granskning berätta att Region Värmland håller färre vårdplatser öppna än genomsnittet i Europa.

Mikael Bergenheim ser Värmlands placering som både positiv och negativ.

– Det skulle kunna tyda på att vi kommit lite längre i vår transformation till en god och nära vård. I hela Sverige har vi för mycket av vår vård på sjukhusen, säger han och tillägger:

– Men en del av minskningen de senaste åren har berott på personalbrist, ett mönster vi också ser nationellt.

I höstas larmade personal på akutmottagningen om att vårdplatsbristen gör arbetet extremt tungt. De tycker nog inte att den successiva neddragningen är jättebra?

– Nej, och det har att göra med de ofrivilliga neddragningarna av vårdplatser som vi fått göra under den senaste tiden. Det är platser som vi egentligen skulle vilja ha öppna, men som vi varit tvungna att stänga på grund av personalbrist, säger han.

Fler äldre och svårare patienter

Under tiden som vårdplatserna minskat i Värmland har gruppen äldre blivit fler. I regel handlar det om en mer omvårdnadskrävande grupp när de vårdas inneliggande på sjukhuset. Något som gjort arbetet mycket tyngre för personalen.

Samtidigt som antalet vårdplatser blivit färre så har andelen äldre i Värmland ökat. Är det problematiskt tycker du?

– Det är en väldigt intressant fråga. Ingen kan riktigt säga hur framtidens sjukvård kommer att se ut. Om vi inte förändrar vårdutbudet alls så kommer vi troligen behöva fler vårdplatser. Men vi ska ju inte fortsätta att jobba precis så här, utan jobba mer förebyggande och med mer vård utanför sjukhusen, säger Mikael Bergenheim.

Hur ska ni hantera den ökade belastningen på vårdpersonalen när ni ställer om till “god och nära vård”?

– Det handlar om att hitta nya arbetssätt för att ändå kunna bibehålla en god arbetsmiljö. Vi måste anpassa oss och följa nya behov.

Hur långt kan man gå med att flytta vården närmare patienterna?

– Det vet vi inte riktigt än. Det kommer nya tekniker hela tiden som gör att vårdtiden kortas. Till exempel robotkirurgi, där vet vi att vårdtiderna blir kortare och då behöver vi färre vårdplatser, säger han.

Vad är Region Värmlands ambition med vårdplatsbristen i dag?

– I dag har vi färre vårdplatser öppna än vad vi behöver. Målsättningen är i första steget att öppna de vårdplatser som vi tycker att vi behöver igen. Det har vi som mål att kunna göra det här året.

Begreppet ”god och nära vård”

Omorganiseringen av hälso- och sjukvården i Sverige har pågått sedan flera år tillbaka och grundar sig i utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård, som startades 2017.

Målet är att göra primärvården till hälso- och sjukvårdens nav och första linje, och på så sätt flytta mycket av vården bort från sjukhusen. Syftet är att invånare ska få bättre vård närmare hemmet.

Källa: Regeringen.se

Artikeltaggar

Arvika sjukhusCentralsjukhuset i KarlstadMikael BergenheimTorsby sjukhusVård och omsorgVårdplatserVärmlands län

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.