Ett av flerfamiljshusen vid Vintergatan håller nu på att rivas. En del av huset har redan rivits med hjälp av grävskopa. Det som återstår är en huskropp utan ytterväggar. Snart skall allt vara borta och huset ersättas av ett grönområde.
I början av 1960-talet var antalet bostadssökande rekordstort i Säffle. 1962 stod 600 i bostadskö. Året därpå hela 800. Lösningen blev en satsning på flerfamiljshus i Höglundaområdet.
Där var 1964 inte mindre än 550 lägenheter under byggnation. En del byggdes av Stiftelsen Säfflebostäder och andra av HSB. Ett par år senare tillkom ytterligare 102 lägenheter i kvarteret Saturnus. Alla dessa nya lägenheter byggdes vid Vintergatan.
Miljonprogrammet
Det var inte slut på byggandet med detta. Snart påbörjades nya flerfamiljshus längre söderut i kvarteren Hermes och Vega. Allt skedde i överensstämmelse med det så kallade miljonprogrammet. Det var inte bara i Säffle som det var brist på bostäder. Det var mot den bakgrunden som staten satte målet med en miljon nya bostäder inom en tioårsperiod.
I kvarteret Venus i Säffle planerades ett trevåningskomplex byggt i hästskoform. Det är det som i dag är Vintergatan 1-9. Strax intill, också i kvarteret Venus, skulle en lång och rak byggnad placeras. Det blev Vintergatan 11. Till detta kom Vintergatan 13-26 i kvarteret Mars, och Vintergatan 27-31 i kvarteret Saturnus.
Barnvänligt kvarter
När byggplanerna presenterades i början av 1960-talet skrev Säffle-Tidningen om ”Säffles barnvänliga kvarter”. Det skulle inte bara finnas en bollplan i anslutning till husen utan också flera lekplatser. En nyhet var också att det skulle finnas barnrum i anslutning till tvättstugan. Bara en glasvägg skulle finnas mellan barnen och den tvättande mamman strax intill. På det viset skulle mödrarna kunna tvätta i lugn och ro samtidigt som de kunde ha uppsikt över barnen utan hjälp av barnvakt.
Det var huvudsakligen Carl Waldenströms arkitektbyrå som gjorde ritningarna till flerfamiljshusen.
Rivningen av Säfflebostäders fastighet på Vintergatan 11 i Säffle. Foto: Sven-Erik Dahlström Snart kommer det inte att finnas några spår kvar efter Vintergatan 11. Man kan undra hur många som har bott i huset under cirka sex decennier. Foto: Sven-Erik Dahlström De flesta väggarna i huset är enfärgade i olika kulörer. Ett undantag finns. I en lägenhet finns en väggmålning med vallmo, som en gång fick pryda det rummet. Foto: Sven-Erik Dahlström Det är inte mycket mer än innerväggar och golv som återstår, men en TV-antenn finns i alla fall fortfarande på taket. Foto: Sven-Erik Dahlström Tegelstensväggarna knackas ned innan väggarna i betong också kommer att rivas. Foto: Sven-Erik Dahlström
Hur många som under de snart sex decennierna har bott i det hus som nu rivs kan man bara fundera över, men huset har definitivt en historia för många.
Ytterligare rivningar är planerade. När det gäller Industrigatan 14 har beslut redan tagits. När det gäller Vegagatan 2 skall ytterligare utredning göras innan ärendet på nytt tas upp till behandling, vilket är planerat att ske i februari. Dessutom har rivningen på Gläntstigen nyss avslutats.