EU går före svensk folkhälsa

Sveriges män har i dag den lägsta tobaksrelaterade dödligheten inom EU trots att de konsumerar tobak ungefär som EU-snittet. Förklaringen är att vi i Sverige snusar mer och röker mindre, skriver Anders Milton med flera.

Vårt permanenta undantag från snusförbudet i EU, framförhandlat inför inträdet i unionen 1995, har visat sig vara en lyckträff för svensk folkhälsa. Sverige har under 26 års tid utgjort en totalpopulationsundersökning gällande skademinimeringsprincipens hållbarhet.

Påverkar det folkhälsan positivt om det finns tillgång till tobaksprodukter med lägre hälsoeffekter på marknaden, eller är det summan av alla tillgängliga produkter som definierar risken? EU svarade det senare: Vi har redan cigaretterna, därför ska vi för folkhälsans skull inte ha ytterligare en tobaksprodukt på marknaden.

Sveriges vägval skulle alltså försämra folkhälsan i Sverige jämfört med övriga EU. Blev det så? Nej, Sveriges män har i dag den lägsta tobaksrelaterade dödligheten inom EU trots att de konsumerar tobak ungefär som EU-snittet. Förklaringen är att vi i Sverige snusar mer och röker mindre. Sverige som i praktiken tillämpat skademinimeringsprincipen har haft ett betydligt bättre hälsoutfall än resten av EU som valt en annan väg.

Så det naturliga hade då varit att detta framgångsrika experiment utvidgades till att gälla även inom resten av EU; att den svenska regeringen gick i bräschen för ett europeiskt skademinimeringsprogram i syfte att förbättra folkhälsan i Europa. Två tredjedelar av alla i Sverige som behövt en ersättningsprodukt för att kunna sluta röka har lyckats med hjälp av snuset (Novus 2021). Det talar sitt tydliga språk.

Men regeringen väljer tvärtom att liera sig med EU och förkasta den skademinimeringsprincip som varit så lyckosam på hemmaplan. Med stöd av sina myndigheter och med allmänna medel finansierade intresseorganisationer, såsom Tobaksfakta, driver regeringen en linje som går ut på att all tobak ska behandlas lika, oavsett skadeverkningar. Denna likabehandlingsprincip hade gjort det svårt för dagens regering att driva frågan om ett svenskt undantag för snuset utifall EU-inträdet hade stått för dörren i dag.

Hur har politiken här kunnat hamna så fel? Sannolikt är det relationen till EU som spökar. Sveriges permanenta undantag från snusförbudet innebär att snuset är fredat i Sverige så länge vi själva vill. Men samtidigt har vi en union som bundit ris åt egen rygg med snusförbud som norm och cigarettförsäljning som diktat; frihandelsprincipen förbjuder ett enskilt medlemsland att avstå från att sälja cigaretter.

Det går inte att med trovärdighet anamma skademinimeringsprincipen utifrån ett sådant grundläge. Och Sverige ser ut att ha svårt att frigöra sig från denna EU-boja, snusundantaget verkar mer ses som ett problem än en tillgång. Där finns en feghet gentemot EU som negativt påverkar folkhälsan i både Sverige och resten av unionen.

EU har tyvärr blivit ett sänke i kampen för folkhälsan i Europa. Sverige borde därför gå före och leda EU rätt, inte fortsätta att anamma en princip som i onödan håller kvar människor i ett cigarettberoende de själva vill komma bort ifrån.

Anders Milton

Ordförande för Snuskommissionen, f d vd och ordförande för Läkarförbundet och tidigare regeringens psykiatrisamordnare

Kinna Bellander

Ledamot, Snuskommissionen, tidigare verksam på bland annat MTG AB och TV4

Karl Fagerström

Ledamot, Snuskommissionen, docent, forskare kring tobak och nikotin

Göran Johnsson