När boten blir värre än soten

Ledare | Coronaviruset
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
FHM meddelar vissa lättnader i karantänsreglerna.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Trots att smittspridningen av coronaviruset ständigt når nya rekordnivåer så är det betydligt färre som blir sjuka, färre som läggs in på sjukhus och färre som hamnar på intensivvårdsavdelningar eller avlider. Detta har vi den omfattande vaccinationen att tacka för, liksom den nya avsevärt mer smittsamma omikronvarianten.

Smittan skenar med omikron, men symptomen är mycket lindrigare om de ens märks. Hur många som smittas utan att veta om det är okänt eftersom spridningen nu är så omfattande att bred testning är omöjliggjord och därtill rätt meningslös. Till NWT (21/1) säger smittskyddsläkaren Anna Skogstam att alla nog får räkna med att förr eller senare få Covid-19.

Ändå drabbas samhället hårt, men det beror inte på smittspridningen i sig utan på de åtgärder och restriktioner som vidtagits för att stävja den. Det mesta verkar dock fruktlöst, smittan sprider sig ändå. Anden är så att säga ur flaskan och går helt enkelt inte att peta tillbaka. Så har det förvisso varit under hela pandemin, men det är extra tydligt nu. Viruset har utvecklat sig på ett sätt som är oerhört vanligt.

Med drakoniska krav på familjekarantän – alltså att om en i ett hushåll konstaterats smittad så måste alla sitta i karantän i sju dagar – har på kort tid skapat kaos inom många viktiga samhällsverksamheter. Det blev helt enkelt systemhotande när mycket viktig personal var tvungen att stanna hemma även om ingen var riktigt sjuk.

Detta borde man förstås ha insett innan, men i torsdags så bestämde regeringen och Folkhälsomyndigheten att man kortar karantäntiden till fem dagar och gör undantag för de som fått tre doser eller som haft Covid-19 de senaste tre månaderna, samt viss nyckelpersonal. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är dock kategorin nyckelpersonal väldigt snävt definierad och gäller mest personer i lednings- och driftsfunktioner. Den berör i liten utsträckning de som jobbar på fältet, som poliser, förskolepersonal eller inom vården. Och det är ju oftast i dessa yrken där det råder skriande personalbrist för att många måste sitta i karantän.

Här är det ett typexempel på när boten blir värre än soten. Är det verkligen försvarbart med att överbelasta så många verksamheter i ett fruktlöst försök att hindra en smittspridning som uppenbart inte låter sig stoppas? En smittspridning som i sig inte har så allvarliga konsekvenser.

Det finns även de som börjar fundera på om det nu med omikron ens är befogat att fortsätta klassa Covid-19 som samhällsfarlig. En av dem är professor Magnus Gisslén, som också är överläkare på Sahlgrenska i Göteborg. Många, för att inte säga flertalet, av de inneliggande med Covid-19 är inlagda av helt andra anledningar och konstaterats smittade först när de testats vid ankomsten. Men de räknas ändå med i statistiken.

Vi måste kunna tänka nytt när det gäller coronan nu när den förändrats, och inte rulla på i samma hjulspår. Annars kommer vi aldrig ur dem.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.