Replik: Det är kärnkraften som försvårar för kärnkraften

Vid närmare betraktande är det framför allt händelser och förhållanden orsakade av kärnkraften i sig som hindrar eller försvårar dess användande, skriver Liv Jofjell.

Svar till Boo Nilsson (NWT 10/1 2022).

Boo Nilsson framför i NWT den 10 januari att ”grön ideologi har försvårat för kärnkraften.” Enligt honom har denna ideologi stoppat nybyggnad, lagt ner befintliga kärnkraftverk och försökt hindra ett slutförvar. De som vurmar för att kärnkraft är det bästa sättet att producera el på brukar vara väldigt pigga på att vilja hitta en politisk syndabock för alla de problem som kärnkraften varit behäftad med sedan den började användas på 1970-talet.

Jag vill vända på det hela. Alla i det här landet vet att kärnklyvning är en verksamhet som innebär stora risker. Det handlar om enorm energi och radioaktiva ämnen som inte finns naturligt. Att tämja dessa krafter i civil tjänst har förstås varit en enorm framgång för forskning och ingenjörskonst. Och det är i spänningen mellan kärnkraftens farlighet och dess ekonomiska potential som den politiska oenigheten finns.

I Sverige är de flesta människor och även de flesta politiska partier överens om att all verksamhet ska regleras så att den inte utgör någon fara för människor och miljö både nu och för kommande generationer. Det verkar vara detta som Boo Nilsson kallar för ”grön ideologi” som försvårar för kärnkraften. Vid närmare betraktande är det framför allt händelser och förhållanden orsakade av kärnkraften i sig som hindrar eller försvårar dess användande.

Det var inte Miljöpartiet som bildade en proteströrelse mot kärnkraft, utan det var ur motståndet mot kärnkraft som Miljöpartiet bildades. Detta motstånd, som ledde till folkomröstningen 1980, hade främst sitt upphov i härdsmältan i Harrisburg 1979, som slog hål på kärnkraftsindustrins försäkringar att något sådant skulle vara absolut uteslutet. Efter Harrisburg påbörjades bara bygget av fyra nya kärnkraftverk i USA, fram till nu.

Det har aldrig funnits något förbud mot att bygga nya kärnkraftverk i Sverige. 2012 sonderade Vattenfall möjligheterna att bygga nya reaktorer i Ringhals. Projektet lades ner på grund av för lågt elpris och för höga kostnader för att bygga nytt. Ett av få var Olkiluoto i Finland, som redan då var uppe i enorma kostnader och i dag har 13 års försening.

Har säkerhetskraven höjts bara i syfte att motarbeta kärnkraften? Erfarenheten av härdsmältorna i Fukushima 2011 ledde till ett EU-beslut att alla reaktorer måste utrustas med ett separat nödkylsystem. Erfarenheten från Forsmark 2006 visar att det inte behövs en tsunami utan att ett tekniskt fel också kan slå ut det normala nödkylsystemet.

Uranbrytning är en enormt smutsig hantering. Ur ett ton berg utvinns 1-7 gram uran. Efteråt måste vatten i all framtid hindras från att tränga in i urlakningsbassängerna och orsaka utsläpp av bl a tungmetaller. Bergs kommun i Jämtland stoppade utländska företags planer på uranbrytning i Oviken och 2018 beslöt Sverige att förbjuda brytning av uran i Sverige. Bekvämare för oss när det sker långt härifrån i Kazakstan.

Ingenstans i världen finns ännu ett slutförvar för använt kärnbränsle. Att SKB har ägnat 40 år åt frågan innebär inte att en säker lösning finns. Mark- och miljödomstolen avslog ansökan 2018 eftersom korrosionsforskare inte såg metoden med kopparkapslar som säker.

När reparationer inte längre lönar sig måste även gamla kärnkraftverk skrotas, precis som gamla bilar. De som har stängts hade gått längre än de 40 år de var designade för. Det är inget mer med det.

Liv Jofjell