Gör som norrmännen om elpriserna

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Högspänd debatt i Norge.
Foto: Tor Erik Schrøder/NTB
Norrmännen är för svenskarna kända som ett glatt folk med stor tilltro till den stora staten. Något som sammanfattades av Björn Rosengren då han benämnde landet som ”den sista sovjetstaten”. Trots detta rykte är norrmännen sedan länge betydligt mer ilskna på elpriserna än svenskarna. När kommer vi i kapp?

I flera år har norrmännen lyft energifrågan i allt från nyhetsartiklar i Aftenposten till debattprogram på norska NRK, motsvarigheten till SVT. Månad efter månad har enskilda medborgares missnöje varit i fokus. Liksom skillnaderna mellan partierna i synen på elpriser, energiproduktion och beroendet av utlandet genom ACER, en europeisk överenskommelse om elhandel. I kontrast till Sverige där nog få vet hur mycket makt som har förflyttats mellan aktörerna i detta grundläggande näringspolitiska område.

Elpriser och energiavtal var en stötesten för den borgerliga Solbergregeringen. Och är nu en orsak till Norges historiskt svaga Arbeiderpartiregering. Debatten går hårt åt norska elbolagsdirektörer och ministrar. Folket ville ha alternativ, men det gavs inte. De norska socialdemokraterna är splittrade, deras fackföreningsrörelse driver en protektionistisk linje medan moderpartiet driver samma linje som den föregående Høyreregeringen. Senterpartiet är emot att ge upp en självständig energimarknad medan deras företrädare på energibolagen är för.

Långt innan elfrågan seglade upp i Sverige lanserade norska regeringen ett stödprogram för hushåll som uppbär a-kassa eller försörjningsstöd. 4 000 kronor per hushåll för ökade elpriser. Resultatet? Folkstorm: många såg det som en skymf att bara dela ut 500 miljoner i bidrag när staten drar in 11 miljarder i elskatter och orättvisan att bara vissa hushåll får stöd. Än mer kritiseras det som anses orsaken, prishöjande internationella avtal.

I Sverige gick ljuset upp först när absurda elräkningar landade på bordet i samband med vinterns låga temperaturer. Debatt i riksdagen blev det inte förrän Moderaterna lanserade ett förslag om tillfälligt slopade elskatter. Svenska LO vill inte heller göra som sin norska motsvarighet och sätta press på Socialdemokraterna. Socialdemokraterna å sin sida inför nu en sämre variant av det norska bidraget, efter mycket vånda och försök att släta över att de som drabbas hårdast ändå är deras presumtiva väljare.

Skillnaderna är stora i debattklimaten, men då skall man komma ihåg att fram till dess att Norge gick med i europeiska energiavtalen som förberedelse för eventuellt EU-inträde, kunde norska kommuner själva tillhandahålla el till lågt fastpris oavsett hushållens elförbrukning. Sverige har haft helt andra avgifter och skatt på skatt på energi sedan länge.

Energifrågan har varit den norska motsvarigheten till den svenska invandringsdebatten. Polariserande och högljudd. Fler svenskar inser nu att det inte är tvunget med höga elpriser. Det är ett politiskt val. Den svenska debatten behöver gå hårdare åt dessa val av skatter, produktionsregler och avtal som har orsakat höjda elpriser.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.