Länge var hög inflation ett stort gissel i inte bara den svenska ekonomin utan i hela världen. Det kan kännas avlägset nu men på sistone har inflationen stigit kraftigt och det finns risk för att den blir mer långvarig än många bedömare, inklusive Riksbanken, föreställt sig.
Under december 2021 steg inflationen i Sverige till 4,1 procent, upp från 3,6 procent i november. Så hög inflation har vi inte haft sedan 1993, då den var 4,6 procent, och det är den största förändringen månad till månad under 2000-talet. Andra länder har sett än högre inflationstakt, och särskilt oroande är det i Förenta staterna.
Det är framför allt de höga elpriserna som ligger bakom. Riksbanken tar det därför lugnt eftersom de tror att dessa är övergående och att elpriset kommer att sjunka framöver när vintern blir vår. Och visst, så brukar det vara. Men de kan bli mer långvariga, särskilt om olje- och gaspriserna fortsätter att vara höga, och mängden planerbar kraft blir mindre, inte bara i Sverige utan i än högre grad i länder som Tyskland, som raskt avvecklar sin kärnkraft och gör sig än mer beroende av rysk gas.
Inflation är ett mångbottnat fenomen, och brukar bero lite på vad man räknar in i begreppet. Till exempel så räknar vi i Sverige inte med de stigande tillgångspriserna, alltså de stigande priserna på bostäder, trots att det är den egna bostaden de allra flesta lägger ner stora pengar på. Med låga räntor är det enkelt men gör samtidigt hushållen extremt känsliga för räntehöjningar. Och med stigande inflation så brukar det komma höjda räntor.
Riksbankens prognoser spår fortfarande låga räntor och tänker sig ett par modesta höjningar först 2023. Men dessa kan komma att tidigareläggas om inflationen blir mer ihållande. Notera att Riksbankens inflationsmål är på 2 procent.
Även coronapandemin påverkar förstås. Störda leveranskedjor har ställt till och kommer under lång tid att fortsätta ställa till med stora problem. Det råder komponentbrist; mest omtalat är väl bristen på halvledare. Den försämrade geopolitiska situationen påverkar också, och där kan det gå riktigt illa beroende på vad Ryssland får för sig att ta den konflikt de själva skapat.
Världsekonomin är mer sårbar än vi tror. Det finns en enorm skuld- och inflationsbomb sedan många år, och som går ända tillbaka till finanskrisen 2008, då regeringar och centralbanker pumpat ut pengar i olika stimulanspaket. Makalöst nog har vi inte sett några större effekter av det ännu, vilket fått en del nationalekonomer att tro att gamla tumregler inte gäller längre. Det återstår väl att se, men brister det så kan det brista rejält.
Den amerikanska centralbanken Fed har aviserat en normalisering av penningpolitiken och räknar med flera räntehöjningar till och med 2023. Sverige har långt mer robusta finanser, men även vi påverkas så klart av hur världsekonomin utvecklas.
Höga priser på el och insatsvaror får också konsekvenser i allmänt högre priser, om än med fördröjning. Dyrare transporter, tillverkning, konsumtionsvaror med mera kommer ofrånkomligen att drabba oss alla. Med högre priser kommer krav på högre löner, och LO:s nya chefsekonom Laura Hartman varnar för att nästa lönerörelse blir mer stökig. Som tur är så sträcker sig nuvarande avtalsperiod ända fram till 2023.
Vi får nog förbereda oss på att priserna ökar framöver, med allt vad det innebär.