Sara Skyttedal: Håll koll på EU-gränserna

Signerat
PUBLICERAD:
För att stärka EU:s gränser krävs ett uppdaterat regelverk som är anpassat efter den tid vi lever i, skriver Sara Skyttedal.
Foto: Torstein Bøe/NTB

Direkt från Europaparlamentet

2018 lämnade kommissionen, efter just sådana här inspektioner, svidande kritik mot Sverige. Sveriges gränskontroller dömdes ut som bristfälliga och inkompetenta, skriver Sara Skyttedal.

Lagstiftning som inte efterlevs blir snabbt inte mer än en pappersprodukt. Särskilt tydligt är detta i EU-sammanhang, där teori och praktik påfallande ofta skiljer sig åt. Det spelar helt enkelt ingen roll hur bra eller genomtänkt ett regelverk är, om det inte efterlevs.

I svensk EU-debatt domineras ofta dessa frågor av det som på engelska kallas ”gold-plating”, det vill säga en vilja att vara bäst i EU-klassen och överimplementera gemensamma regelverk på nationell nivå, ofta med onödig byråkrati och merkostnader för enskilda som följd. Det är sant att detta är ett problem, inte minst för svenskt vidkommande.

Men lika sant är att även Sverige har misslyckats implementera andra delar av de gemensamma regelverken. Samtidigt som Sverige ofta tolkar EU-regler om miljö och byråkrati övernitiskt, har det varit sisådär med efterlevnaden av regelverk kopplade till vissa andra frågor.

Det som kallas Schengensamarbetet, som omfattar de flesta – men inte alla – av EU:s medlemsländer, bygger på att länderna har en stark gemensam yttre gräns. I utbyte finns den fria rörligheten mellan länderna i samarbetet. För att kontrollera att detta fungerar som det ska finns en särskild mekanism som heter Schengens utvärderings- och övervakningsmekanism.

Det är en mekanism som helt enkelt innebär att EU-kommissionen gör inspektioner vid medlemsländernas yttre gränser för att kontrollera att länderna följer de gemensamma reglerna. 2018 lämnade kommissionen, efter just sådana här inspektioner, svidande kritik mot Sverige. Sveriges gränskontroller dömdes ut som bristfälliga och inkompetenta.

Förra veckan lämnade jag, som är ansvarig i Europaparlamentet för frågan, mitt förslag på hur den här mekanismen ska reformeras för att fungera bättre i framtiden. Jag föreslår att inspektionerna sker oftare, och därutöver oannonserat – något som många medlemsstater, inte minst i södra Europa, motsätter sig. Dessutom bör skarpa tidsgränser sättas för när upptäckta problem ska vara åtgärdade, något som idag saknas.

Sverige har knappast varit ensamt om att ha hanterat frågor om gränser på ett sätt som strider mot gällande EU-regelverk. De flesta av oss har migrationskrisen 2015 färsk i minnet. Det som skedde då var i princip att länderna i södra Europa ignorerade de EU-regler som stadgar att asylsökande är hänvisade till att söka asyl i det första EU-landet de reser in till.

För att stärka EU:s gränser krävs ett uppdaterat regelverk som är anpassat efter den tid vi lever i; med stora migrationsströmmar, pandemier och terrorism. Men för att regler ska vara värda någonting krävs också system för att kontrollera att de efterlevs i praktiken.

Sara Skyttedal (KD)

Europaparlamentariker

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.