Per-Ola Olsson: Genmodifiering är framtiden

Signerat
PUBLICERAD:
Mer än hälften av svenskarna är till exempel osäkra på om en tomat innehåller dna. Sex procent är förvissade om att tomater saknar arvsanlag, skriver Per-Ola Olsson.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Mest avgörande för attityden förefaller kunskap vara. God kännedom ger positiv inställning till tekniken. Dålig kännedom ger motstånd, skriver Per-Ola Olsson.

Det går åt rätt håll med svenskarnas syn på genmodifiering och genomredigering. Enligt EU-kommissionens mätning är svenskarna bland de mest positiva i Europa. Eller i alla fall minst negativa. Kooperativa förbundet i Stockholm har noterat en långsamt förbättrad inställning till genmodifiering de senaste dryga 20 åren. Gentekniknämnden konstaterar i sin senaste rapport att en majoritet av svenskarna är för genomredigerade grödor under förutsättning att det är samhällsbefrämjande.

Kön och inkomst spelar roll, men mest avgörande för attityden förefaller kunskap vara. God kännedom ger positiv inställning till tekniken. Dålig kännedom ger motstånd. Samtidigt är till och med de mest grundläggande kunskaperna generellt förbluffande låga. Mer än hälften av svenskarna är till exempel osäkra på om en tomat innehåller dna. Sex procent är förvissade om att tomater saknar arvsanlag. Här sticker stockholmarna ut på ett för dem inte smickrande vis.

Det finns också en tämligen utbredd uppfattning om att det säljs genmodifierad mat i Sverige. Trots att sådan ska märkas, och i princip inte finns i svenska butiker. Specialbutiker inriktade på amerikansk mat torde vara ett av få undantag. Även om kunskapen om genmodifiering och genomeditering ökar är det uppenbart att det behövs kunskapshöjande åtgärder. Här har såväl det allmänna som lärosäten och de företag som verkar i sektorn ett ansvar.

Ingen politiker ändrar nämligen ett förlamande regelverk förrän det finns opinion för det. Oavsett hur förtjänstfull den förbjudna tekniken är. Det mest talande exemplet på detta är CRISPR-Cas9. Metoden kan beskrivas som en gensax som ger möjlighet att förändra en organisms egenskaper utan att tillföra nytt dna. Eftersom det inte tillförs främmande dna är tekniken per definition inte heller genmodifiering. Den här distinktionen har dock många svårt för, och benämner allt som GMO.

Tack vare en riktad mutation är precisionen hos gensaxen jämfört med vanlig, och tillåten, växtförädling väldigt hög. Tekniken har bedömts kunna tjäna mänskligheten med allt från förbättrade grödor till mediciner och återskapa förlorade kroppsdelar. Forskarna bakom CRISPR-Cas9, Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna, belönades 2020 med Nobelpriset i kemi. Vi svenskar kan vara extra stolta eftersom Charpentier var gästforskare vid Umeå universitet när hon upptäckte gensaxen.

Sverige och Europa har alltså å ena sidan forskat fram ett av genteknikens allra skarpaste verktyg. Ett verktyg för att förbättra världen. Å andra sidan förbjudit det för att politiker lyssnar på människor som inte vet om en tomat har dna. När till och med påven förklarat att genmodifiering är människans sätt att förvalta guds skapelse kan Sverige och Europa inte fortsätta vara en vetenskapsfientlig avkrok.

Det är dags för allmänheten och än mer politiken att sätta sig in i frågan och sluta blockera samhällsnödvändig utveckling. Lyssna på vetenskapen – även när det gäller genmodifiering och genomeditering.

Per-Ola Olsson

Praktikant på Svenska Nyhetsbyrån

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.