Till minne: Kjell Kvarnevik

Publicerad:
Kjell Kvarnevik blev 79 år gammal. Foto: Privat

Vår käre kollega och vän Kjell Kvarnevik har gått bort och saknaden är stor. Värmland har förlorat en renässansmänniska med många strängar på sin lyra.

Han var barnpsykolog, neuropsykolog, samtalsterapeut, vissångare med gitarr, diktare, manskörssångare i Orphei Drängar och Manhem, medlem i Frödingsällskapet och i SHT, skådespelare i Värmlandsteatern och andra uppsättningar, estradör, god vän och familjefar.

Kjell föddes i Bohuslän och familjen flyttade till Karlstad när han var barn. Här tog han studenten och flyttade sen till Uppsala för att studera psykologi. Men inte bara studierna upptog hans tid där. Hans stora intresse för Fröding, att sjunga såväl till egen gitarr som i manskörerna OD och Allmänna sången samt inte minst ett hängivet engagemang i Värmlands nation berikade hans Uppsalatid.

I början av 70-talet lockades han tillbaka till Karlstad av ett erbjudande som psykolog inom barnhälsovården. Han behövdes som en motor i uppbyggnaden av en rutin för hur alla barn i Värmland skulle erbjudas en hälsogenomgång vid fyra års ålder. Förutom en undersökning av deras medicinska hälsa ville man även bedöma psykisk hälsa, kognitiv och motorisk utveckling.

Tillsammans med sin dåvarande hustru Karin och två barn återvände Kjell till Karlstad. Under arbetet med fyraårskontrollen utvecklades i samarbete med logopedmottagningen ett unikt material som används än i dag under benämning ”Värmlandstestet”.

1978 blev Kjell anställd som barnhabiliteringens första psykolog och blev den trogen till sin pension. I detta arbete var han en klippa och en viktig diskussionspartner. Han engagerade sig mycket i familjerna han mötte, gjorde tester när det behövdes och var en trygghet för många.

Kjell hade en unik förmåga att uttrycka känslor med ord vilket var en stor tillgång i samtal med familj, barn och inom teamet. För övrig personal var han ett fint stöd i teamarbetet, en uppskattad kollega och vän.

Vid personalfester bjöd han rikligt med sina färdigheter som entertainer och som poet. En hel diktbok skulle fyllas med hans hyllningsdikter till kollegor som fyllde år eller gick i pension.

Inte bara för oss gjorde sig Kjell bemärkt. Han fortbildade sig ständigt, blev en av landets första barnneuropsykologer och medverkade vid standardiseringen av det första barnneurologiska testet NEPSY. Under 1990-talet blev han en av medförfattarna i två upplagor av boken ”Barnhabilitering vid rörelsehinder”.

Periodvis var man tvungen att avvara honom då han behövdes för större roller i kulturlivet i Karlstad. Hans tjänstledigheter beviljades med motiveringen att landstinget på så vis gav ett bidrag till kulturen och att han även under tjänstledigheten var tillgänglig för samtal inom teamet.

Som ett ödets ironi fick Kjell de sista åren en svårt handikappande sjukdom som förändrade och även ändade hans liv. Trots sjukdomen behöll Kjell minnet av och känslan för alla de familjer han mött i sitt yrkesliv och var en engagerad morfar/farfar till vart och ett av sina barnbarn. Saknaden efter Kjell är stor. Hans eftermäle kommer att leva länge.

Gunbritt Strömberg

Gunnar Sanner

Ulrika Thelander

Artikeltaggar

Centralsjukhuset i KarlstadDödsfallFamiljGustaf Fröding-sällskapetKarlstadSångföreningen ManhemTill minneUppsalaVärmlandsteatern

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Läs vidare