Boken behöver fler försvarare

Ledare
PUBLICERAD:
Något att uppmuntra.
Foto: Christine Olsson/TT
Svenska skolelever läser allt mindre. Det vet vi bland annat genom det Pisa-undersökningar som mäter läslusten hos 15-åringar. Av de 37 OECD-länderna där det finns statistik är det bara fyra där eleverna läser mindre än i Sverige.

Försämringen på senare tid är betydande. År 2009 uppgav 39 procent av de svenska 15-åringarna att de bara läser om de måste. När undersökningen genomfördes igen år 2018 hade andelen ovilliga läsare ökat till 57 procent.

Vilka elever är det då som läser allt mindre? Enligt de data som finns verkar pojkarnas intresse för att läsa böcker ligga konstant lågt. Svenska pojkar läser mindre och mindre, men i en takt som är jämförbar med andra länder. Istället är det flickorna som nu mer tvärt har slutat att läsa för nöjes skull.

Under 2000-talet har gruppen som bara läser om de måste ökat från en fjärdedel till hälften av alla 15-åriga flickor. (Ämnesläraren 14/12) Varför slutar då flickorna att läsa? En faktor är konkurrensen från mobilen och sociala media. Flickor använder ofta mobilen för att hålla kontakt med kompisar och för att följa influensers.

Men det finns också förändringar i skolans värld som kan påverka läsandet negativt. En sådan är betygssystemen med fokus på mätbara mål och ständig dokumentation. Lästräning som tar tid och är svårt att mäta hamnar lätt i skuggan. Många skolor har på senare år skurit ned på bokinköp och istället satsat på digitala läsplattor och datorer. Det är verktyg som inte skapar läslust och koncentration lika effektivt som böcker. Nya skolor har inte alltid bibliotek och skolbibliotekariens roll är bortglömd i många kommuner.

Med andra ord borde ungdomars minskande intresse för böcker inte komma som en överraskning. Är det ens ett problem frågar kanske någon: Dagens barn läser ju så många texter på internet. Dessutom kan ju text vara allt möjligt, och att lyssna på ljudbok är också att läsa, eller?

Faktum är att fler och fler studier pekar på de särskilt goda effekterna av att läsa fysiska böcker. Det stärker koncentrationsförmågan, förbättrar minnet, ökar empatin och möjligheten att förstå andra människor och deras situation och känsloläge. Den fysiska boken ger också en slags struktur som är svår att lära sig för den som direkt börjar läsa från internet.

Den traditionella boken har visat sig svår att ersätta med andra verktyg. Att skapa inre bilder från tecken som ögat läser utgör mer omfattande träning för hjärnan än att passivt lyssna. Den fysiska boken möjliggör en annan koncentration än det digitala verktyget. Om boken övar en människa i koncentration kan det motsatta sägas om mobiltelefonen.

Andelen av befolkningen som faktiskt läser romaner har alltid varit en minoritet. De som verkligen läser mycket och som läser bra litteratur har varit ännu färre. Men att andelen nu ser ut att ytterligare minska är oroande. Vi behöver fler människor som tränar sig i empati och i att förstå världen från andra horisonter än den egna.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.