Hennes film är nominerad till nio Guldbaggar - hittade inspirationen i Värmland

Nathalie Álvarez Meséns film "Clara Sola" hade premiär under fjolårets filmfestival i Cannes och på Guldbaggegalan är den nominerad i hela nio kategorier, bland annat för Bästa film och Bästa regissör.

En stor del av inspirationen till filmen har Nathalie Álvarez Mesén fått från Värmland.

Bland Nathalie Álvarez Mesén första kortfilmer finns "Vi känner inget alls" som spelades in nära Berättarladan i Sunne. Happy Jankell gjorde huvudrollen och skådespelare ur Västanå Teater skymtade förbi i handlingen. Värmland spelar en stor roll i hennes skapande – bland annat är huvudkaraktären i hennes långfilmsdebut "Clara Sola" inspirerad av en målning av Karin Broos.

– Tidigt kände jag en kärlek till den fysiska teatern. Den kändes så visuell, börjar Nathalie Álvarez Mesén när vi nystar i hennes bakgrund.

Vi ses över våra skärmar, Nathalie Álvarez Mesén från hemmet i Stockholm. Nyligen har hon varit i USA där hon har arbetat med lanseringen av "Clara Sola" med anledning av att filmen var utsedd till Costa Ricas Oscarsbidrag. Hon låter avmätt när hon kort kommenterar upplevelsen, men uttrycker också en glädje över att filmen sprids. Hon är född i Sverige 1988, flyttade som sjuåring till Costa Rica och återvände till Stockholm när hon var 18.

– Jag flyttade tillbaka till Sverige för att studera mim. När jag inte kom in på den utbildningen började jag söka andra berättaruttryck där jag inte själv behövde stå på scenen. Det var så jag började med film.

Just möjligheten att visa på små detaljer, som skulle vara svåra att kommunicera från en scen, var en del av filmmediets dragningskraft.

– När jag blandade film med mina erfarenheter från scenen öppnades världen upp.

Några år senare kom hon in på mim-utbildningen, men då hade hon redan börjat sitt arbete inom filmen. Efter utbildningen sökte hon sig till Alma manusutbildning i Sunne där hon fick Sara Broos som lärare. Men verktygen från mimskådespeleriet har Nathalie Álvarez Mesén använt sig av i sitt filmande, en stor del av berättandet i "Clara Sola" sker utan talade ord. Det är den visuella kommunikationen som ofta leder karaktärerna och handlingen framåt. Ansiktsuttryck, händernas rörelser.

– Jag är intresserad av berättande utan ord, men det betyder inte att det saknas ljud. Det är bara inte nödvändigtvis ord. Det finns väldigt mycket dialog i "Clara Sola", men nästan inget av den är drivande. För mig är det ett kort steg mellan mim och film.

"Gnider in fingrar med chili"

Nathalie Álvarez Meséns film handlar om Clara Sola (spelas av Wendy Chinchilla Araya), en kvinna som lever ett kuvat liv på landsbygden i Costa Rica. Hennes sexuella uppvaknande leder till konflikter med bland annat hennes djupt troende mor som gnider in hennes fingrar med chili för att hindra henne från att onanera.

– Jag har inte valt historien, förklarar hon travande.

– Det är snarare så att jag har grävt fram den. Jag visste inte från början vad jag ville berätta, utan det startade med några idéer – jag tänker på dem som öar. Sedan handlar skrivandet om att bygga broar mellan de där öarna. Under arbetet uppstår nya öar och andra går under. Till slut formas en kärna, det blir tydligt vad filmen handlar om. Och vad jag vill säga med den.

Hon berättar om huvudkaraktären.

– Clara Sola är en person som är ärlig mot sig själv. Någon som inte upplever skam på det sättet som många av oss är lärda att göra. Hennes begär, vad hennes kropp vill, har hon lärt sig att inte lyssna till. Men hon skiter i det.

När Nathalie Álvarez Mesén växte upp upplevde hon det konstigt att det aldrig pratades om begär eller sexuella fantasier.

– Jag kände mig udda i det fast alla typ gick igenom samma sak. Alla lärde sig att lägga locket på.

Naturen nära

En av de viktigaste inspirationskällorna till filmens huvudkaraktär är en målning av Karin Broos. Målningen heter "Tiduret" och visar en kvinna som sitter nedsjunken i en fåtölj med en cigarett mellan fingrarna. Den andra handen vilar på ett gevär som ligger över armstöden. I tavlan såg Nathalie Álvarez Mesén en människa utan behov av att behaga.

– Det är en självständig kvinna, hon är en matriark som kontrollerar alla runt omkring, fortsätter Nathalie i sin tolkning av målningen.

– Att klara sig själv och samtidigt vara kontrollerad och ha en inre spärr, det är nog något vi alla har i oss. För att passa in. Jag kan vara avundsjuk på Clara Sola som lever som hon vill. Eller i alla fall försöker göra det, hennes omvärld sätter ju stop.

Clara Sola har ett nära förhållande till naturen – skogen, insekterna och hästarna är bundsförvanter. Det finns en påtaglig naturmystik i bildspråket och här finns också något övernaturligt som i en scen för tankarna till Stephen Kings "Carrie". Filmen rymmer även många referenser till sagovärlden.

– Hennes sexuella begär är naturliga, instinktiva, så därför ville jag ha en närhet till naturen. Och jag är uppväxt med tanken om prinsessan, så sagan har jag i mig på något sätt. I dag växer barn upp med andra, mer stärkande förebilder.

Nathalie Álvarez Mesén har skrivit manuset till "Clara Sola" tillsammans med Maria Camila Arias och har blandat personliga intryck från sin uppväxt med saker hon vaskat fram genom efterforskningar. Arbetet inleddes 2015.

– Allt det taktila, det sinnliga, kommer från mina minnen. Sedan blandas det fiktiva med det verkliga. Rent estetiskt känns filmen latinamerikansk, men i detaljerna finns det inslag av saker från hela världen. Jag tog med mig svenska små troll till exempel som syns i huset där Clara Sola bor.

Medverkade i "Nils Holgersson"

Manusutbildningen i Sunne beskriver Nathalie Álvarez Mesén som intensiv och givande. Nära förknippar hon studietiden med Västanå teater där hon arbetade på somrarna mellan terminerna.

– Jag var med som skådis i uppsättningen "Nils Holgersson", spelade en massa olika djur.

Hon ler åt minnet och berättar om svetten som alstrades av de varma kostymerna under sommardagarna i scenladan.

– Det var väldigt häftigt att få möta den berättartraditionen som ju också är väldigt fysik. De bygger upplevelsen med publiken, det händer saker överallt så det är en teater för alla sinnen.

Utöver fäblessen för det fysiska skådespeleriet är närheten till naturen ett släktskap mellan den värmländska teatern och hennes eget berättade.

– I Sverige har vi en stark koppling till naturen. Mer så än man har i Costa Rica. Som liten tänkte jag alltid på svenska skogar som magiska – där fanns feer och troll. Det finns en stark tradition av magisk realism och legender i Norden. Den finns även i Costa Rica, fast på ett annat sätt.

Bästa film och Bästa regi

Uppmärksamheten kring Nathalie Álvarez Meséns debutfilm har varit omfattande. Filmen har hela nio nomineringar när Guldbaggegalan går av stapeln den 24 januari, bland annat för Bästa film och Bästa regi.

– Det är fint att alla som har jobbat med filmen får ett erkännande. Det betyder mycket för oss alla och gör det möjligt för oss att berätta fler historier som vi brinner för. Det är svårt för svensk film att få uppmärksamhet, ofta vigs utrymmet åt Hollywoodfilmer. Guldbaggenomineringar kan hjälpa filmen att nå tittare. Det är ju det allt handlar om – att få människor att titta.

"Clara Sola" hade svensk premiär den 26 november och visas på Arenan i Karlstad den 15, 18, 22 och 25 januari. "Vi känner inget alls" finns att se på vimeo.com. Guldbaggegalan är den 24 januari.