Borgviks skola kan tvingas säga upp lärare efter att Grums kommun sänkt skolpengen.
För friskolan försvinner en halv miljon kronor i intäkter.
– Svårt att se att det här är för barnens bästa, säger Björn Palmqvist, talesperson för föräldrakooperativet som driver skolan.
Den 14 december 2021 fattade kommunstyrelsen i Grums beslut om 2022 års nivåer på den så kallade skolpengen – ersättningen per elev till friskolor och andra kommuner.
För en mellanstadieelev innebär beslutet en sänkning med drygt sju procent jämfört med förra året. Skolpengen baseras på kostnaderna för den kommunala skolan.
2021 | 2022 | |
Förskola | 123 936 | 116 100 |
F–3 | 86 484 | 80 028 |
4–6 | 86 556 | 80 316 |
7–9 | 108 684 | 100 536 |
Fritids | 31 548 | 27 132 |
Uppgifterna avser ersättning per år till kommunala huvudmän. Friskolor får ett högre belopp på grund av ett momstillägg, enligt en beräkningsmodell som används av samtliga kommuner i Sverige. Kommunen kan göra avdrag för momstillägget, vilket gör att det inte blir en extra kostnad. |
För skolan i Borgvik – som drivs av ett föräldrakooperativ sedan den kommunala skolan lades ned på 1990-talet – är det en tung smäll. Enligt Björn Palmqvist kommer skolan förlora ungefär 500 000 kronor per läsår.
– Vi snackar i alla fall en heltidstjänst. En otroligt stor resurs för en liten skola, säger han.
Skolan har 49 elever upp till årskurs sex. Minskad personalstyrka skulle kunna leda till större klasser med fler årskurser i samma grupp.
Något beslut om nedskärningar har ännu inte fattats.
– Vi kommer sannolikt överleva den här vårterminen utan att behöva säga upp någon. Men till hösten är vi tvungna att lägga om vår budget om det här består.
Kan prövas i rätten
Om, ja. Föräldrarna i Borgvik hoppas att kommunstyrelsens beslut ska rivas upp. En överklagan har skickats till Förvaltningsrätten i Karlstad.
En stor del av kritiken går ut på att Grums kommun sänkt den så kallade internräntan från fem till en procent. För den kommunala skolan innebär den sänkta internräntan att lokalkostnaderna minskar med 14 miljoner kronor.
– Kommunens skolor kommer inte märka av minskningen. Det är enkom de två friskolorna i kommunen som blir lidande, säger Björn Palmqvist.
– I grund och botten handlar det om att eleverna ska få tillräckliga resurser för att få en bra utbildning. Vi bedömer att Grums kommun inte lever upp till det.
Palmqvist är också kritisk till att friskolan fick besked om den sänkta skolpengen sent på året.
– Om det här skedde över flera år vore det naturligtvis möjligt att parera och lägga om verksamheten. Men det här skedde med två veckors framförhållning.
”Haft en väldigt hög internränta”
Kommunen motiverar sänkningen av internräntan med att Sveriges kommuner och regioner (SKR) rekommenderar att den ska ligga på en procent under 2022. Samtidigt betonar SKR att internräntan blir mest korrekt om den baseras på den specifika kommunens faktiska räntekostnader. Organisationen slår också fast att internräntan bör vara stabil.
Grums kommunalråd Malin Hagström (S) konstaterar att internräntan fått stor påverkan på skolpengen.
– Vi har haft en väldigt hög internränta och nu har vi gått ned till SKR:s rekommendation, säger hon.
Andra faktorer som minskat kostnaderna är att skolan i Skruvstad lagts ned, att en förskoleavdelning stängs på grund av att eleverna blivit färre och att viss personal sagts upp.
– Därav har också skolpengen blivit mindre.
Hur påverkas eleverna i den kommunala skolan av förändringarna?
– Internräntan påverkar inte eleverna. Att vi stängt en förskoleavdelning beror på att vi har färre barn och har inte gjort så att vi har större barngrupper, så där påverkas inte heller barnen. Sedan har några tjänster försvunnit, bland annat en skolvärdinna, och det är klart de påverkas av det.
Ser du någon risk för att ni satsar för lite på skolan?
– Skolan har varit ett område som vi tyvärr ibland behövt skära ned på, men när vi har gjort satsningar har vi försökt göra dem på skolan. Med minskat elevunderlag måste vi också minska kostnaderna, men vi vill inte att det ska påverka undervisningen.
Kommunalrådet har förståelse för att den minskade skolpengen gör det tufft för friskolorna. Hon beklagar att beslutet om nivån på skolpengen fattades först i mitten av december.
– Det var lite sent. Jag hoppas att vi kan göra annorlunda i år.