Lucas Ljungberg: Värna om de värnpliktiga

Signerat
PUBLICERAD:
Precis innan jul skickades femhundra värnpliktiga hem från Ledningsregementet i Enköping på grund av omfattande kränkningar av befäl mot värnpliktiga, skriver Lucas Ljungberg.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
När det uppdagas att befäl tvärtom har agerat på ett kränkande sätt gentemot sina rekryter skadas förtroendet för värnplikten som verktyg, skriver Lucas Ljungberg.

Precis innan jul skickades femhundra värnpliktiga hem från Ledningsregementet i Enköping på grund av omfattande kränkningar av befäl mot värnpliktiga (DN 5/12). Det är inte första och lär inte vara den sista gången kränkningar sker på ett regemente, men varje gång det sker skadas förtroendet för svensk försvarsförmåga.

År 2017 återinfördes den allmänna värnplikten efter att ha varit vilande i tio år. Försvarsmakten håller nu på att återuppbyggas i rekordfart efter decennier av nedmontering. Det ställer höga krav på Försvarsmakten och alla inblandade parter. En grundläggande förutsättning för återuppbyggnaden är att det finns förtroende för att medel och verktyg förvaltas och används väl.

Värnplikten är en påtaglig frihetsinskränkning. Den som blir pliktad riskerar fängelsestraff om den inte fullföljer sin utbildning. För att ett sådant verktyg ska tolereras i ett demokratiskt samhälle krävs det att användandet sker på ett respektfullt sätt. När det uppdagas att befäl tvärtom har agerat på ett kränkande sätt gentemot sina rekryter skadas förtroendet för värnplikten som verktyg, men också för Försvarsmakten och i förlängningen för den svenska försvarsförmågan.

Exakt vad som har hänt i det aktuella fallet utreds fortfarande, men att ledningen kände sig tvungen att skicka hem samtliga rekryter från ett regemente vittnar ändå om omfattningen och allvaret i kränkningarnas karaktär.

Visserligen har ännu ingen omfattande opinion bildats mot värnplikten, men situationen är bäddad för det. För nästan exakt ett år sen var K3 i Karlsborg i skottgluggen efter ett reportage från SVT Väst (8/12-20). Antalet personer som blir pliktade kommer under de kommande åren att öka kraftigt. Det innebär att det inte längre huvudsakligen kommer vara personer som uttryckt sig positivt under mönstringen som kommer att bli inskrivna även personer som helst skulle slippa.

Antalet rekryter och deras inställning kommer att innebära ökade krav på utbildande befäl och instruktörer. I en artikel från Dagens Nyheter vittnade en person med insyn på Ledningsregementet om problem med att det är nya och oerfarna befäl som får till uppgift att utbilda rekryter eftersom det är svårt att behålla och attrahera andra (15/2). Försvarsmakten har utifrån de politiska kraven fått en närmast omöjlig uppgift att bland annat etablera nya regementen, införskaffa nya vapensystem och samtidigt utbilda tusentals fler värnpliktiga per år.

Samtidigt har Försvarsmakten under många år haft problem med att locka och behålla personal. Visserligen har det blivit bättre de senaste åren, men den personal som har lämnat och tagit sin erfarenhet med sig går inte att ersätta. För att uppdagande av kränkningar mot rekryter inte ska behöva bli en ny jultradition krävs det att även politikerna tar sitt ansvar. Att ge Försvarsmakten de pengar de efterfrågar är en bra början för att värna om de värnpliktiga och det svenska försvaret.

Lucas Ljungberg

Elev på SNB:s skribentskola

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.