Professorn sågar Karlstads tuffa klimatmål

2030 ska Karlstad vara klimatneutralt. Det är målet i ett nytt projekt.

Men Chalmers-professorn Filip Johnsson menar redan nu att målet blir väldigt svårt att nå.

Och någon definition av vad klimatneutral innebär finns inte heller i projektet.

Tidigare i december undertecknades avsiktsförklaringen mellan Karlstads kommun och projektet Viable cities. Där jobbar 23 svenska städer med fem myndigheter för att bli klimatneutrala till 2030. Det är inte bara kommunernas verksamhet som omfattas, utan exempelvis både invånare och företag också.

Någon uttalad definition av vad det innebär att vara klimatneutral finns inte, åtminstone inte än.

Om samma princip används som för Sveriges nationella mål står det klart att Karlstad måste öka takten i klimatarbetet – rejält. De senaste åren har utsläppen i kommunen minskat allt saktare.

Ambitionen om att bli klimatneutral till 2030 har funnits tidigare i ett dokument hos länsstyrelsen – för hela Värmland. Då handlade det om de utsläpp som sker inom länets gränser.

– Det tror jag blir väldigt svårt, sa Karlstads kommuns miljöstrateg P-O Haster till NWT för kommunens räkning om det målet 2018 och fortsatte:

– Vi har väldigt stora utmaningar kvar på en ganska kort tid. Jag tror vi kan bli klimatneutrala vid 2040–2045.

Nu sätter kommunen upp ett mål som kan bli ännu tuffare.

Varför tror ni att det ska gå nu när ni inte trodde det då?

– Jag kan inte säga absolut att ”det här kommer vi att klara”, men det har hänt ganska mycket sedan 2018. Vi har sett en ganska stark svängning inom finansmarknaden och det är en jättekraft, säger Henric Barkman, miljöstrateg och projektledare för klimatneutrala Karlstad.

Han understryker att kommunen inte kan stå ensam om målet ska nås – alla aktörer måste vara med och göra mer än i dag.

I projektet Klimatneutrala Karlstad finns ett delmål till 2025: då ska de geografiska utsläppen per kommuninvånare vara mindre än 1,7 ton per år. Utsläppen per person, om man utgår från konsumtionen, ska vara lägre än fem ton per person och år.

Kommunalrådet Per-Samuel Nisser (M) törs inte heller sia om ifall målet till 2030 går att nå.

– Men vi kan vända på det: om vi inte sätter upp mål och inte försöker nå det har vi en utveckling som är negativ. Vi ska ha fokus på det och komma så långt som möjligt.

Skeptisk professor

Filip Johnsson är professor i energiteknik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Han tror att målet blir svårt att nå. Särskilt som fossila bränslen lär finnas kvar i bilar och andra fordon och Karlstads kommun inte bedömer att man kommer att kunna fånga in och lagra biogen koldioxid före 2030 med dagens förutsättningar.

– Det går ju inte att uppfylla målet i så fall, det är inte mer komplicerat än så.

Med det sagt ser han inte målet som meningslöst.

– Å ena sidan så är det ju bra att man har höga ambitioner för omställningen. Å andra sidan finns det en risk att, när vi är vid år 2026 eller 2027 och så har det inte minskat alls så mycket, att det blir en backlash och framstår som lite löjligt.

Han ingår själv i ett forskarråd kopplat till Västra Götalands-regionen, som har ett liknande mål, och som behöver minska utsläppen med kanske så mycket som 15 procent om året för att klara det.

– Men de har minskat med två procent per år.

Sveriges nationella mål är att vara klimatneutralt till 2045 (se bakgrund) – ett mål Filip Johnsson bedömer som mer realistiskt än att klara det redan till 2030.

Oklart mål

Frågan är också: vilket mål ska nås? I dag mäts utsläppen främst på två sätt: antingen mäter man vilka utsläpp som sker i ett visst område, till exempel Karlstads kommun, eller så mäter man vilka utsläpp en persons konsumtion leder till – oavsett var i världen de utsläppen sker.

Hur det ska mätas i projektet Viable cities är inte helt klart, varken för Karlstad eller projektet som helhet.

– Om man försöker definiera det för hårt, då kanske det kan bli hämmande. Men det är klart att det är viktigt att det inte bara blir en klyscha, säger Filip Johnsson på Chalmers.

Eftersom Viable cities också väger in utsläppen från kommuninvånarnas konsumtion – oavsett var de sker – blir målet än tuffare för Karlstads kommun att nå. Han poängterar att kommunen inte kan bestämma över vare sig invånarnas shopping-vanor eller näringslivet.

– Man kan påverka, men det handlar om värderingar och normer över tid.

Han är kritisk mot att Karlstads kommun, samtidigt som man vill bli klimatneutral, utökar och vill utöka externa köpcentra, till exempel på Månsberget.

– Det gäller att vara förebild och föregångare. Då kanske man ska försöka att inte fokusera på sådant som har med konsumtion att göra utan sådant som har med ett bra liv i en stad att göra.

Han anser att det behövs en vision för hur staden ska se ut 2030 om den ska vara klimatneutral.

– Man måste ha en idé om vad det är för utveckling man behöver ha för att man ska nå de här målen. Då först kan man se om, och vi så fall vilken typ av, ytterligare inköpsställen som ryms i stan.

”Tydligt”

Är det ett problem att det inte finns en tydlig definition av begreppet klimatneutral?

– Det är klart att man måste vara överens om vad man mäter och vad man jämför, men under tiden är det väl rätt tydligt vad man bör göra, säger Per-Samuel Nisser, som lägger till att han inte kan detaljerna när det gäller definitionen.

I dag minskar utsläppen för sakta. Vad tänker du att kommunen behöver göra för att öka takten?

– Om vi pratar om Karlstads kommun som organisation är det viktigt att vara tydlig med att alla verksamheter berörs och kan bidra. Det räcker inte att ta ett politiskt beslut i kommunstyrelsen, men det börjar där, säger han och fortsätter:

– Vi ska samarbeta med myndigheter, näringsliv och underlätta, i slutänden naturligtvis för medborgarna. Det är flera saker som ska göras samtidigt.

Är det ett för tufft mål?

– Alternativet är att sätta ett lågt mål och det tror jag inte gynnar sakfrågan. Sätter man en hög nivå på det man vill nå, då kommer vi också försöka skärpa alla verksamheter, säger Per-Samuel Nisser.

Ser du någon risk om ni misslyckas?

– Det är ett antal år kvar och det kommer att hända mycket under resan. Det går alltid i varje fråga i samhället, även i Karlstad, att säga efteråt ”så här skulle man ha gjort”, men man kan bara utgå från där man står just nu.

Är det svårt att bygga ut externhandel när man har målet att bli klimatneutral?

– Bilden blir alltid att externhandel är en bov i den här typen av debatter. Jag ser ju inte det. Var folk handlar måste vara där de enskilda människorna tycker det är praktiskt och marknaden tycker det är möjligt.

”... enskilda människors val”

Eftersom projektet är i sin linda är det inte helt klart vad Karlstad ska göra. Men enligt miljöstrategen Henric Barkman handlar det om att stötta utvecklingen av delningsekonomi, reparationer och second hand-handel, bland annat genom vägledning till konsumenter. Kommunen ska också bidra till att det ska gå att resa mer hållbart och försöka ta reda på hur invånarna kan bli delaktiga.

Just konsumtion och transporter är de största källorna till utsläpp i dag.

Per-Samuel Nisser säger att kommunen inte kan göra allt.

– I slutänden är det ju enskilda människors val som avgör vilken utveckling man ser framåt. Kommunen kan vara med och ge information och kunskap och sedan är det upp till var och en att göra sina egna val.

Nu finns det mycket kunskap om klimatförändringarna, inte minst genom IPCC:s senaste rapport som kom i augusti. Trots all kunskap som finns och är väl spridd minskar utsläppen för sakta. Vad behövs utöver ren kunskap?

– Kommunens roll måste vara att underlätta för individen att göra rätt val. Bor man i tätorten Karlstad ska det vara enkelt att kunna ta sig fram med cykel om det är ett alternativ.

Har politiken varit för dålig på att lyfta fram fördelarna med att vara klimatneutral?

– Det är säkert så. Jag är helt övertygad om att det samhälle som växer fram inte behöver vara sämre på något vis, men det kanske blir lite annorlunda.

Vilka fördelar ser du med ett klimatneutralt Karlstad 2030?

– I grunden att vi får ett klimat och en luft och en natur som vi kan leva och bo långsiktigt i. Det är helt avgörande för alla. Den andra fördelen är att det kommer att skapas innovationer, idéer, produkter och utveckling som i sin tur skapar jobb.

Vad kan du göra för att peka på fördelarna?