Återinför kristendomskunskapen i skolan

Ledare
PUBLICERAD:
Vi måste kunna denna bok.
Foto: Hasse Holmberg/TT
Så här års blir den extra tydlig: människors tilltagande främlingskap inför kristendomen. Vi har firat jul och trettonhelg. Men varför? När de ursprungliga skälen bleknar blir det kommersen kvar. Vi lägger mer pengar än någonsin, men julen känns tommare. Skulle vi inte må bättre om vi lade lite mer vikt vid julhelgernas religiösa ursprung.

Det behöver inte handla om att tro på det kristna budskapet. Bara att förstå varför en del människor fortfarande firar skulle kanske minska ångesten många känner vid jul. Vi människor har lättare att smittas av glädje som vi förstår.

Under det gångna året har kristendomens och Bibelns försvagade ställning problematiserats i den offentliga debatten. I november skrev Jonas Gardell en uppmärksammad artikel där han varnade för att kunskapen om Bibelns berättelser håller på att gå förlorad i det svenska samhället. Utan grundläggande orientering om Bibeln blir det svårt att förstå författare som Torgny Lindgren, Sara Lidman och Pär Lagerkvist. (Expressen 4/11)

Listan kan förstås göras ännu länge. Brittiska litteraturvetare brukar tala om Bibeln som koden eller nyckeln till västerländsk konst och litteratur. Citatet kommer ursprungligen från William Blake som kallade bibeln för ”The Great Code”.

Och nog stämmer det. Den som lever i Europa eller Amerika och inte känner till Bibelns berättelser kommer alltid i betydande mån att vara en kulturell analfabet. Det behöver inte ens handla om kultur i snäv bemärkelse. Även samhällsfenomen som välfärdsstaten, utbildningssystemen och folkrörelserna är omöjliga att förstå utan att känna till den kristna bakgrunden.

Så vad göra? Den liberale opinionsbildaren Markus Uvell har lagt fram ett i svensk kontext radikalt förslag. (Dagen 8/6). Han menar att det är dags att återinföra kristendomskunskapen i skolan. Det nya religionsämnet har inte lyckats att tradera kunskaperna om den kristna religionen på ett tillräckligt ingående sätt. Bättre kunskaper om Bibeln och den kristna historien i Sverige skulle tjäna svenska skolbarn, oavsett vilken bakgrund de har.

Intressant i sammanhanget är att sekulariseringen av Sverige i betydande delar har varit ett politiskt ovanifrån-projekt. När kristendomsämnet togs bort i mitten av det kulturradikala 1960-talet ledde det till enorm folklig proteststorm. Två miljoner namnunderskrifter samlades in, vilket inte blidkade den socialdemokratiska regeringen. Ingen fråga i demokratins hundraåriga historia har väckt ett så starkt folkligt motstånd.

Så varför inte återinföra kristendomskunskapen! Ämnet kommer förstås inte se ut som det gjorde för sextio år sedan. Men det kommer ge det uppväxande släktet nycklar att bättre förstå och förvalta sitt kulturella arv och förstå sitt eget samtida samhälle.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.