Europas mat och dryck speglar kontinentens kulturella mångfald och bördiga jordar. EU har därför ett system med skyddade beteckningar för att skydda unika egenskaper. Systemet omfattar skyddad ursprungsbeteckning (SUB) och skyddad geografisk beteckning (SGB).

För skyddade ursprungsbeteckningar måste råvaran komma från ursprungsregionen och alla produktionssteg måste äga rum där. För skyddade geografiska beteckningar räcker det med att produkten åtminstone delvis är framställd i området. I södra Europa används EU-systemet flitigt och är även viktigt för den matrelaterade besöksnäringen. Några välkända exempel på skyddade produkter är Parmaskinka, Roquefort och Feta. I norra Europa finns en stor potential att göra detsamma.

I dag skyddas ett fåtal svenska produkter, däribland Kalix löjrom, Punsch och Upplandskubb. Att skydda fler svenska produkter med dessa beteckningar skulle bidra till att uppnå målen i den nationella livsmedelsstrategin om ökad svensk livsmedelsproduktion och ökad export av svenska produkter.

Skyddet i sig handlar inte specifikt om kvalitet, men ett beviljat skydd bidrar till ett kvalitetsarbete för den sökande organisationen och en stolthet för de unika produkter, kulturtraditioner och smaker som den svenska myllan bjuder.

Jordbruksverket upphandlade sommaren och hösten 2020 en stödfunktion för att underlätta och snabba på framtagandet av svenska ansökningar till systemen. Med stödet på plats har ett intresse väckts och en positiv utveckling såg ut att vara på väg.

Men då kommer dödsstöten; Livsmedelsverket tar beslut om att införa en granskningsavgift på de inlämnade ansökningarna. En avgift som kan komma att bli så stor som 100 000 kronor per ansökan. Fördelarna med EU:s system är i dag ganska okända i Sverige, och Livsmedelsverkets avgift har effektivt raderat allt intresse för nya ansökningar. Livsmedelsverket motarbetar därmed syftet med den nationella livsmedelsstrategin.

Det blir en märklig och olycklig situation. Jordbruksverket ska främja att fler ansökningar kommer in och samtidigt sätter Livsmedelsverket effektivt stopp för dom. ”Staten ger och staten tar”. Systemet med skyddade beteckningar skulle kunna vitalisera svensk livsmedelsproduktion, inte minst av den mer småskaliga sorten. Nu måste regeringen och berörda myndigheter sätta sig ner och hitta en lösning på den här absurda och självförvållade låsningen.

Rasmus Bäckström

Livsmedelsföretagen

Ann-Helen Meyer von Bremen

Kålrotsakademien