Daniel Åkerman: Stå emot censorerna

Signerat
PUBLICERAD:
Att Jordan Peterson till slut fick komma till Cambridge är en symbol för yttrandefrihetens seger, skriver Daniel Åkerman.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
En viktig slutsats är att flertalet bland såväl studenter som lärare egentligen stöttar akademisk frihet och yttrandefrihet. Men de tvekar att stå upp för dem när de hunsas av en högröstad minoritet, skriver Daniel Åkerman.

Att stå upp för akademisk frihet och yttrandefrihet på våra universitet lönar sig i längden. Det visar framgångar vid Cambridgeuniversitet i Storbritannien, vilka bör inspirera svenska studenter och lärare att arbeta tillsammans för en intellektuellt utmanande högre utbildning.

Den kanadensiska professorn i psykologi Jordan B Peterson besökte nyligen (27/11) universitetet i Cambridge och talade för studenterna där. I en perfekt värld skulle detta inte ha varit mycket till nyhet eftersom det är fullt naturligt för akademiska institutioner att bjuda in olika talare. Peterson skulle dock ha talat på Cambridge redan för två år sedan, men då drog universitetet plötsligt tillbaka sin inbjudan.

Skälet som angavs var att Peterson hade fotograferats tillsammans en person som bar en tröja med ett budskap som kritiserade islam. Universitetsledningen påstod att Peterson därigenom backade budskapet och att hans närvaro på lärosätet därför skulle vara stötande.

Även om Peterson hade haft sådana åsikter vore det orimligt av universitetet att stänga honom ute. Själva poängen med akademien är att oförskräckt söka sanningen, utan skygglappar. Det kräver att man utmanar rådande normer och ifrågasätter vedertagna sanningar, annars trampar man bar vidare i gamla hjulspår.

Nya idéer kan självfallet uppfattas som obehagliga och till och med stötande. Det är en mänsklig reaktion att instinktivt vilja hålla fast vid det kända. Särskilt påtagligt blir det i diskussioner om de grundläggande frågorna om livet, samhället och tron. Alltså sådant som berör många på djupet.

Sådan motvilja bör dock inte få företräde framför sökandet efter sanningen. Allra minst på ett universitet som bör vara en fristad för fritt tänkande. Därför måste även utmanande röster och perspektiv tillåtas.

Att Jordan Peterson till slut fick komma till Cambridge är en symbol för yttrandefrihetens seger. Det anser Arif Ahmed, föreläsare i filosofi, som har lett kampen för akademisk frihet på Cambridge. Han beskriver i nätmagasinet Spiked Online (26/11) hur arbetet gett utdelning. Bland annat har nya riktlinjer antagits som hindrar universitetet att avboka inbjudna talare och som stadgar en skyldighet att tolerera avvikande uppfattningar.

En viktig slutsats är att flertalet bland såväl studenter som lärare egentligen stöttar akademisk frihet och yttrandefrihet. Men de tvekar att stå upp för dem när de hunsas av en högröstad minoritet. Cambridge nya riktlinjer antogs genom sluten omröstning, och då blev stödet överväldigande – 87 procent. Universitetsledningar måste alltså se till att inte bli förblindade av aktivister.

Därtill bör fler personer, i synnerhet lärare och ledning, använda sin auktoritet och föregå med gott exempel. Då lär fler studenter och forskare själva våga stå upp för sina ideal. Inte heller svenska lärosäten är förskonade från utmaningar mot den akademiska friheten. Erfarenheterna från Cambridge visar att vi bör ta kampen, för det är bara genom ständigt arbete som friheten säkras.

Daniel Åkerman

Svenska Nyhetsbyrån

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.