Biskoparna Dalevi och Mogren: ”Värna de stora berättelserna”

Etik och religion
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
I Svenska kyrkan har vi insett att vi på allvar måste ta tag i frågan om att föra våra gemensamma berättelser och vårt kollektiva minne vidare till kommande generationer, skriver de båda biskoparna.
Foto: Camilla Arnäs-Nielsen/Svenska kyrkan Karlstads stift
”Många olyckliga beslut har lett fram till ett läge där generationer lämnats utan sammanhang, historia och förklaring till varför världen ser ut som den gör”, skriver Sören Dalevi, biskop i Karlstads stift och Mikael Mogren, biskop i Västerås stift i en gemensam essä för NWT Kultur.
Deras budskap: vikten av att värna den stora berättelsen.

Ett barn föds i ett stall i Betlehem. Tre vise män kommer dit för att välkomna en ny kung. Den sittande kungen blir arg och skickar soldater att döda spädbarnet. Ja, alla spädbarn i hela trakten. Vad han inte anar är att det där lilla spädbarnet kommer undan och kommer att påverka livet för människorna i ett betydligt större område än trakten kring Betlehem, och i tusentals år framåt.

Julens berättelse har det mesta.

Sören Dalevi, här i Degerfors kyrka, är biskop i Karlstads stift.
Foto: Kajsa Juslin

Den lilla, utsatta familjen med ett alldeles nytt litet liv, den grymme konungen. Herdar, vise män, djur och stjärnor. Det är en stor berättelse.

Som företrädare för den kristna tron vill vi passa på att slå ett slag för den stora berättelsen. Det är faktiskt vårt uppdrag, och ett uppdrag som kyrkan måste ta på allvar!

Bibeln håller samman

Där det finns människor finns det berättelser. Så har det varit i alla tider. Berättelser som vi samlas kring och formas av. Kunskap om de stora berättelserna ger tillhörighet och sammanhang och är viktiga verktyg för att förstå och tolka världen omkring oss.

Mikael Mogren är biskop i Västerås stift.
Foto: Åke Paulsson

Den kristna tron och Bibelns berättelser har genomsyrat det svenska samhället i 1 000 år. Det finns ingen bok som påverkat Sverige och det svenska språket mer än Bibeln. Den har fungerat som en sammanhållande kraft, och påverkat mycket av det vi idag tar för självklart. För att förstå våra stora författarskap och vår kultur i bred bemärkelse krävs bibelkunskap. Det handlar om förståelsen av vårt samhälle som helhet, våra högtider, vår välfärdsstat, våra relationer… kort och gott det som utgör grundpremisserna för våra liv. Många känner dock inte längre till att det är Bibelns berättelser som till stor del ligger till grund för våra värderingar och vår kultur.

Stort kunskapstapp

De senaste decennierna har vi genomgått ett stort kunskapstapp på just detta område. Många olyckliga beslut har lett fram till ett läge där generationer lämnats utan sammanhang, historia och förklaring till varför världen ser ut som den gör.

Till viss del har vi i Svenska kyrkan oss själva att skylla – fram tills nu har vi inte tagit utmaningen från den religiösa okunnigheten på tillräckligt stort allvar. Samtidigt präglas skolan på många håll av en räddhågsenhet och osäkerhet när det kommer till religion.

Till viss del har vi i Svenska kyrkan oss själva att skylla – fram tills nu har vi inte tagit utmaningen från den religiösa okunnigheten på tillräckligt stort allvar. Samtidigt präglas skolan på många håll av en räddhågsenhet och osäkerhet när det kommer till religion.

De stora förändringarna i skolan i början av 1990-talet (LPO94), liksom en ny skollag 2010, bidrog till denna osäkerhet hos lärare och skolledare. Man missade därmed det självklara: Bibeln är en del av vårt kulturarv. Att tryggt bottna i den egna traditionen gör det lättare att förstå och möta andras religiösa tillhörighet och traditioner. Tillsammans med alla våra biskopskollegor har vi skrivit om det som en allemansrätt till de stora berättelserna. En allemansrätt som ger redskap att tolka livet och förstå det som en del av en större berättelse, vilket bidrar till existentiell hälsa och andlig hållbarhet.

Viktigt kollektivt minne

Varje människa, liten som stor, har rätt till andlig utveckling. FN:s barnrättskommitté likställer rätten till andlig utveckling med den till fysisk, psykisk, moralisk, psykologisk och social utveckling. För att ge bästa möjliga förutsättningar att förstå samhället vi lever i och referensramar som hjälp för den personliga andliga utvecklingen måste vi därför ge både vuxna och barn tillgång till det kollektiva minne av berättelser som Bibeln består av. Det är lätt hänt att detta ses som ett inomkyrkligt ärende. Vi menar bestämt att det inte är så. Bibeln är både en helig skrift för troende och ett kultur- och kunskapsarv för allmänheten i bred bemärkelse. Den som vill orientera sig i nutiden och framtiden, behöver förstå varifrån vi kommer.

I Svenska kyrkan har vi insett att vi på allvar måste ta tag i frågan om att föra våra gemensamma berättelser och vårt kollektiva minne vidare till kommande generationer. Biskopsbrevet om lärande och undervisning markerar vikten av frågan.

Svenska kyrkan kommer under de närmsta decennierna att storsatsa på ett program för detta, men skolan måste också ta sitt ansvar. Annars kommer många barn och unga att sakna kunskap och tolkningsnycklar för att förstå och bottna i den västerländska kulturen.

Och vi talar inte bara om Bach, Rembrandt och Leonardo da Vinci här – vi talar även om Sara Lidman, Torgny Lindgren, Selma Lagerlöf, Göran Tunström, Birgitta Trotzig, Jonas Gardell, Ingmar Bergman, JK Rowling… listan kan göras hur lång som helst.

Om inte skolan ger alla barn samma möjligheter att ta del av grundläggande bibelkunskap kommer många sakna dessa tolkningsnycklar, och endast de studiestarka kommer få den nödvändiga kunskapen.

77 böcker i Bibeln

I samtidsdebatten blir Bibelns böcker ofta förminskade till en helhet, vilket de aldrig har varit. Bibeln är ett bibliotek om 77 böcker nedskrivna under drygt 1 000 år. De närmsta åren kommer Svenska kyrkan att arbeta intensivt med att ta fram nytt material, diskutera nya idéer och skapa mötesplatser i samhället. Vi kommer göra det i vår egen verksamhet men också tillsammans med andra aktörer. Svenska kyrkan vill ta ansvar och erbjuder vår kunskap och hjälp. I våra församlingar finns kompetens och vilja att samverka.

Sören Dalevi, biskop Karlstads stift

Mikael Mogren, biskop Västerås stift

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.