Filipstad har den näst högsta barnfattigdomen i landet - enligt de senaste siffrorna levde 27,2 procent av kommunens barn (0-17 år) i ekonomiskt utsatthet år 2019.
– Det är en siffra som berör mig, säger kommundirektör Hannes Fellsman som också berättar om kommunens långsiktiga kamp för att förändra och förbättra situationen.
För några veckor sedan intervjuade FT Anna - en ensamstående trebarnsmamma som kämpar för att få ekonomin att gå runt.
Speciellt nu, när en av årets störta högtider står för dörren, är situationen extra ansträngt. Anna, som för andra året i rad får stöd av Julhjälpen i Filipstad med omnejd, berättade bland att hon ibland fått låna pengar för att kunna köpa mat.
Trebarnsmamma om att inte ha råd med julklappar: ”Fått låna pengar till mat”Anna och hennes barn är dock bara ett av många exempel på familjer som sliter och kämpar i Filipstad - i årets rapporten från Rädda Barnen, som granskat barnfattigdom i Sverige, hamnar kommunen på plats två i botten-toppen. Etta hamnar Hällefors.
”Ett känt problem”
Siffrorna är från 2019, men de senaste som finns att tillgå. Dessa visar att det för två år sedan fanns 2 006 barn mellan 0-17 år i Filipstad, av dessa levde 546 i ett hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd.
– Det är en siffra som berör mig och som berör alla oss som bor och verkar i den här frågan i Filipstad, säger kommundirektör Hannes Fellsman och fortsätter:
– Det är ett känt problem och en av våra stora utmaningar som vi jobbat med under många år.
Han påpekar att siffrorna är några år gamla och tror att mycket har hänt sedan statistiken sammanställdes - och då i en positiv mening för Filipstad.
– Min upplevelse är att det är mycket bättre i dag, säger han och hänvisar bland annat till att kommunen lyckats förbättra kostnaderna för individ och familjeomsorgen (IFO) med sex miljoner kronor i år.
– Där har man kostnader för försörjningsstöd och placeringskostnader för barn och unga samt missbruksvård. Och de kostnaderna går ner. Vi har även lagt en plan till 2025 att vi ska halvera IFO-kostnaderna. Så, jag skulle säga att vår upplevelse är, trots att vi inte har färsk statistik, att det går åt rätt håll även om det är en ansträngd situation.
Vad gör ni konkret för att förbättra den här situationen?
– Det viktiga är att vi satt en tydlig målsättning - vi har en vision 2030 att vi ska bli en välmående kommun. Vi jobbar oerhört mycket med både barn och ungdomar som lever i ekonomisk utsatthet, men framför allt med hela familjen. Det är något vi har gjort under många år. Sen gör vi insatser som är mer eller mindre riktade mot ungdomar - förutom att vi försöker driva en så högkvalitativ grund- och gymnasieskola som möjligt satsar vi på en del insatser, till exempel har vi stärkt upp vår elevhälsa där vi har anställt en skolpsykolog. Vi jobbar med utökad öppenvård för vuxna och barn, vi har vår familjecentral med öppen förskola där vi anställt en socialpedagog som jobbar med att förstärka tidiga hembesök och insatser, liksom jobba förebyggande.
Fellsman berättar också att Filipstads kommun jobbar med föräldrastödsutbildning till alla medborgare men också med riktade insatser till nyanlända. Kommunen har även låtit göra en trångboddhetsanalys för att ta reda på hur barnen i kommunen egentligen lever.
– Vi vet nu att ett antal, jag tror det var cirka 350 barn, lever i trångboddhet i Filipstad och det är illa. Men vi har då via föreningsliv och Fritidsbanken stärkt insatser mot sådana här områden där man lever trångbott, så det har vi koll på.
Fler jobb är en av lösningarna
En av de allra viktigaste insatserna för att motverka barnfattigdom är dock enligt Fellsman att se till så att så många vårdnadshavare och medborgare som möjligt i kommunen har en egen försörjning.
– Det är det absolut viktigaste för att barn inte ska leva ekonomiskt utsatt. Där är insatserna vi gör med arbetsmarknads- och integrationsenheten samt vuxenutbildningen viktiga - där bygger vi snabbspår in i näringslivet för att få människor i egen försörjning, antingen i Filipstad eller någon annanstans i Värmland. Så det är den viktigaste insatsen - att man har ett jobb att gå till är bra för barnen.
Andra positiva vindar som talar för att situationen kring den höga barnfattigdomen förbättrats i Filipstad är att arbetslösheten enligt Fellsman gått ner.
– Ungdomsarbetslösheten är bland den lägsta i Värmland om man jämför med ett år sedan. Så det är mycket somt tyder på att det går åt rätt håll - för vi ser resultat. Så jag hoppas att siffran från 2019 är bättre nu.
Vad tror du då det beror på, att det ser ut så här i Filipstad?
– Det finns flera förklaringar och man måste börja i historien - Filipstad är en brukskommun som gjort en stor resa under många år där arbetstillfällen försvunnit kombinerat med en låg utbildningstradition och ett högt flyktingmottagande. Alla dessa variabler tillsammans gör att vi ligger där vi ligger. Vi ser i olika mätningar att vi är bra på skola och så vidare, så jag tror att de kommunala verksamheter vi bedriver är högkvalitativa, men däremot är det en variation av det jag nämnde som påverkar detta.