Cirkeln är sluten – oj vad det svänger Sven-Ingvars

En vet att det är något speciellt om musikorkestern fyller den lokala arenan tre aftnar på raken.

Den lokala kulturbäraren Sven-Ingvars fyller pensionär och självklart ska turnén avslutas på hemmaplan i Karlstads högborg.

Firandet kröns av en låtlista som spänner över hela karriären och lämnar få hjärtan oberörda.

I dag är det Oscar Magnusson som med välkalibrerad fingertoppskänsla för den framlidne fadern Sven-Erik Magnusson och bandets arv framåt.

Likt en värmländsk Johnny Cash leder han sitt band med genuin kärlek, passion och stor inlevelse. Tillsammans förvaltar de denna uppgift storstilat och de facto tar de låtarna till nya nivåer med fräcka arrangemang och ett musicerande som håller världsklass.

Jag har aldrig sett Sven-Ingvars på denna nivå tidigare, wow alltså. Kärleken till musiken, gemenskapen och närheten till humor och skratt smittar och superlativen lockar när jag samlar ord för en sammanfattning av upplevelsen.

Stora akter lever vidare, trots att originalmusikerna har lämnat från sig sina instrument och låtit en ny generation föra arvet vidare. Men visst är det gåshud när självaste Ingvar Karlsson gästar på Jag ringer på fredag och Torparrock.

Spelningen är en historisk vandring där nedslagen, platserna och sångerna är välbekanta och trygga öar i det värmländska och svenska kulturarvet. Jag minns än idag nittiotalsspelningen på Hultsfredsfestivalen då värmlänningarna stärkte sina aktier hos en ung generation som snabbt tog bandet till sin barm.

Sven-Ingvars har och uppvisar en låtskatt som sträcker sig över generationsgränser och har en nerv som smittar och består. Cirkeln känns sluten, men resan fortsätter, aldrig förr har Sven-Ingvars känts så här musikaliskt vitala och jag ser fram emot resans fortsättning.

Det svänger och sextettens rockiga vispop leder oss genom ett känslospann som innefattar både okontrollerad glädje och eftertänksam melankoli. Bäst? Anita, Byns enda blondin och en golvande version av Två mörka ögon.

Att man vågar avsluta med nya Röda trådens slut bevisar att historien fortsätter och att framtiden är ett lockande, men oskrivet blad i en evigt expanderande historiebok.