Replik: Högskolebehörighet höjer yrkesprogrammens status

Signerat
PUBLICERAD:
Därför är det bättre att högskolebehörigheten finns med från början, men att det finns möjlighet att välja bort den och ändå få yrkesexamen, skriver Anders Andersson.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Görs kurserna obligatoriska höjs statusen på yrkesförberedande program. Många elever vill ha möjligheten till fortsatta studier och väljer därför bort yrkesprogrammen, skriver Anders Andersson.

Svar till Inger Enkvist (NWT 3/12).

Under Signerat den 3 december skriver professor emerita Inger Enkvist om nackdelarna med regeringens förslag att gymnasiets yrkesförberedande program ska ge grundläggande högskolebehörighet.

Utöver vad som i dag krävs för att få yrkesexamen från ett yrkesförberedande program, måste eleverna läsa de tre kurserna Svenska 2 och 3 (alternativt svenska som andraspråk), samt Engelska 6 för att få grundläggande högskolebehörighet.

Görs kurserna obligatoriska höjs statusen på yrkesförberedande program. Många elever vill ha möjligheten till fortsatta studier och väljer därför bort yrkesprogrammen, enligt rapporten Därför ratar unga yrkesprogrammen på gymnasiet (Svenskt Näringsliv, 2021), trots att de egentligen vill gå där. Därför är det bättre att högskolebehörigheten finns med från början, men att det finns möjlighet att välja bort den och ändå få yrkesexamen.

Högskolebehörigheten får dock inte ske på bekostnad av yrkesskickligheten, som Inger Enkvist skriver, vilket förslagsvis kan ske genom att kursen Svenska 3 inte längre ingår i högskolebehörigheten, att gymnasiearbetet görs inom ramen för arbetsplatsförlagt lärande på yrkesprogrammen, samt att det individuella valet endast omfattar 100 poäng på yrkesprogrammen.

Argument för att ta bort Svenska 3 från högskolebehörigheten är att kursen på marginalen tillför relativt lite nya kunskaper och färdigheter, att det ger utrymme för fler programfördjupningskurser även på studieförberedande program, samt att många utländska studenter läser vid svenska universitet och högskolor utan krav på kurser i svenska. Rimligt är dock att kursinnehållet i Svenska 1 och 2 justeras med tanke på den grundläggande högskolebehörigheten.

Ger yrkesprogrammen grundläggande högskolebehörighet, vilket de gjorde innan gymnasiereformen 2011, kommer sannolikt fler elever att välja ett yrkesprogram, vilket ju också Inger Enkvist önskar, om än med andra bevekelsegrunder.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Svar direkt: Det råder en brist på yrkesutbildade personer i många branscher i Sverige. Både regeringen och Svenskt Näringsliv vill hitta sätt att locka fler till yrkesutbildning. Ett förslag som framförts är att alla yrkesutbildningar förutom yrkeskvalifikation ska ge högskolebehörighet.

Anders Andersson, lärare i Skoghall, ställer sig bakom det förslaget. Hans argument är att det inte skulle behövas speciellt mycket extra tid i schemat för att lägga in mer svenska och engelska och att högskolebehörighet därför inte skulle påverka elevernas yrkeskunnande negativt.

Jag vet att förslaget har försvarare, men jag tror inte på det. Jag har inte sett några uttalanden från lärare i svenska och engelska vid yrkesutbildningar eller från lärare vid högskoleutbildningar som tror på den lösningen. De lektioner i svenska och engelska med yrkeselever som jag besökt kan inte sägas ha varit högskoleförberedande.

Avsikten med förslaget verkar vara att man ska locka med högskolebehörighet oavsett om eleverna verkligen får god förberedelse för högre studier. Det kallar jag självbedrägeri från alla berörda parter.

Jag menar att Sverige ska locka genom hög kvalitet på själva yrkesutbildningen. Eleverna ska erbjudas intensiva och aktualiserade kurser, duktiga lärare med aktuell yrkeserfarenhet och ett varierat utbud inriktningar som leder till anställning. Har eleverna extra energi ska man erbjuda extra yrkeskurser.

Den som senare vill läsa en högskoleutbildning kan komplettera sin gymnasiebehörighet. Vi har sedan decennier en utbyggd kommunal vuxenutbildning. Sådana kompletterande kurser kan göras effektiva därför att eleverna efter avslutad yrkesutbildning är något äldre och förmodligen starkt motiverade.

Inger Enkvist

Professor emerita i spanska vid Lunds universitet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.