Journalistiskt lustmord

Ledare
PUBLICERAD:
Barbara Bergström, en driven entreprenör.
Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT
Trots att friskolor har funnits i Sverige i bortåt tre decennier och vi borde ha vant oss vid deras existens så står de ständigt under angrepp. Nu senast begicks ett veritabelt lustmord på grundaren av Engelska skolan i Dagens Nyheter.

Det var i slutet av förra veckan som journalisten Björn af Kleen av sig på paret Barbara och Hans Bergström i ett långt och raffinerat reportage som förstås fick stor spridning, särskilt på sociala medier. Alla fick förstås sina fördomar bekräftade. Att Hans Bergström en gång var DN:s chefredaktör var förstås lök på laxen för den svenska tidning som nu oblygt går i spetsen för så kallad agendasättande journalistik.

Att entreprenörsparet, och särskilt då Barbara Bergström, blivit rika på att driva sina populära skolor, sticker förstås i ögonen. Därför är det enkelt att slå ned dem, för de kommer att ha svårt att påräkna några sympatier. Något som också Johan Hakelius konstaterat i magasinet Fokus, där han kallar af Kleens arbete för ett "yxjobb" (från engelskans "Hatchet job"), en tämligen riskfri – och därmed egentligen rätt feg – sysselsättning. Detta har ofta varit af Kleens signum, vare sig han gett sig på godsägaradeln eller Ulf Adelsohn och Lena Adelsohn Liljeroth.

Men kan man anklaga Bergströms för något så är de att de varit alldeles för naiva i mötet med Björn af Kleen. Att de helt enkelt inte förstod vad som väntade. De fick till och med granska reportaget i förväg. Det är en oförlåtlig aningslöshet, men de kanske inte bryr sig. Få lär också ändra uppfattning om friskolor i allmänhet och Engelska skolan i synnerhet efter reportaget.

Vill man läsa det rätt sätt så framstår de som excentriska (bara det brukar ju ses med oblida ögon i ett land där man inte bör sticka ut). Se bara på deras klädval! Så är det dock med entreprenörer. De är oerhört drivna, krävande och engagerande, både gentemot andra men minst lika mycket, om inte mer, mot sig själva. Men det ger resultat. Hur många skolnämndsordföranden går runt och plockar papper på elevtoaletter?

Om Bergström blivit rika på att leverera ett skolresultat som många offentligt drivna skolor inte klarar av så borde de senare snarare titta på hur de gör. Istället kommer fördömanden om att "de tar våra skattepengar". Med en skolpeng som inte är mer än för en elev i den kommunala skolan gör de succé och elever och föräldrar söker sig dit. Visst kan man fråga sig varför Engelska skolan lyckas, men fråga hellre varför så många kommunala skolor inte gör det.

I dag går drygt 30 000 elever från 160 kommuner i någon av Internationella Engelska Skolans 38 skolor. En av dem finns i Karlstad. Med fokus på kunskap, ordning och reda är de ett av alternativen som finns för många familjer. Betänk att det är dessa alternativ man vill ta bort när man talar om att "samhället måste återta kontrollen".

Visst finns det avarter bland friskolorna, särskilt de med islamisk inriktning, och där måste regelverket skruvas åt och bli tydligare. Men att ge sig på välfungerande och populära skolor med kunskapsfokus vore sannerligen att slänga ut barnet med badvattnet. Och det skulle inte göra den svenska skolan bättre, utan precis tvärtom.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.