Socialdemokraterna missbrukar utnämningsmakten

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
I stället höll de platsen vakant till året därpå då Carin Jämtin avgick som Socialdemokraternas partisekreterare och fick tjänsten – utan att ha sökt den, skriver Adam Danieli och Benjamin Dousa.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Regeringen Löfvens utnämningar har präglats av obefintlig transparens. Regeringen har inte en enda gång motiverat valet av person. Ingen oberoende tillsättningsprocess har heller tillämpats, skriver Adam Danieli och Benjamin Dousa.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har rekryterat en mängd socialdemokrater som chefer för tunga myndigheter utan att motivera varför. Det bryter mot FN:s konvention mot korruption.

Sveriges statsförvaltning är självständig och opolitisk. Utnämningsmakten är viktig för att upprätthålla meritokrati och förtroende för statsförvaltningen. Det regleras därför i grundlagen att vid beslut om statliga anställningar ”ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet”.

Det har inte respekterats av regeringen Löfven. Timbro har gått igenom samtliga 173 utnämningar som Stefan Löfvens regering beslutat om mellan åren 2014 – 2020. Resultatet visar att nästan var fjärde utnämnd myndighetschef har varit politiker och att 22 har varit socialdemokrater. Tar vi hänsyn till skillnad i myndigheternas storlek visar det sig att 90 procent av alla statliga tjänstemän som fått en ex-politiker som högsta chef har fått en socialdemokrat.

Regeringen Löfvens utnämningar har präglats av obefintlig transparens. Regeringen har inte en enda gång motiverat valet av person. Ingen oberoende tillsättningsprocess har heller tillämpats. Många av de socialdemokrater som utnämns har inte ens sökt sina tjänster, utan rekryterats genom interna kanaler.

Ett exempel är när regeringen 2016 valde att säga nej till 28 kandidater till generaldirektör för biståndsmyndigheten Sida. I stället höll de platsen vakant till året därpå då Carin Jämtin avgick som Socialdemokraternas partisekreterare och fick tjänsten – utan att ha sökt den.

Att politiker utser partikamrater till några av samhällets viktigaste opolitiska positioner utan transparens går mot grundlagens bestämmelser. Det strider också mot FN:s konvention mot korruption som Sverige ratificerat.

Utnämningsmakten behöver reformeras. Dagens grundlagsreglering bör kompletteras med krav på öppenhet i tillsättningar av offentliga tjänster. Till exempel genom att utlysning av vakanser och motivering av regeringens tillsättningsbeslut regleras i lagen om offentlig anställning.

En oberoende, permanent tjänstetillsättningsnämnd bör också införas. Sådana finns i dag i ett stort antal europeiska länder. Nämnden ska ansvara för beredning av utnämningar av statens högsta opolitiska befattningar och lämna motiverade rekommendationer till regeringen. Den bör vara sammansatt av representanter från juristkåren, regeringen och allmänheten genom riksdagen, och ansvara för utlysningar och intresseanmälningar.

Slutligen kan i dag kan en utnämning varken överprövas rättsligt eller av riksdagen. Det gör kravet på saklighet till en allmän rekommendation. För att sätta kraft bakom orden bör riksdagens konstitutionsutskott ges möjlighet att pröva om utnämningarna när det anser att det är påkallat.

Ingen tidigare regering har haft ett lika högt tonläge kring vikten av oberoende institutioner och rättsstatlighet som regeringen Löfven. Det är dags att regeringen lever upp till sin egen retorik.

Adam Danieli

Rapportförfattare, Timbro

Benjamin Dousa

Vd, Timbro

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.