Familjen Lerin växer: barnaskaran i konstnärshemmet på Hammarö utökas inom kort med två små flickor.
– De heter Iris och Gerd, säger Lars Lerin.
Egentligen träffar NWT paret Lerin för att prata om nya tv-serien, men det är när vi kommer in på hur året 2021 varit, som en glimt tänds i Juniors öga.
Han visar först bilderna på stugbyn som han och Lars har köpt utanför Rio de Janeiro. Redan det är förstås en nyhet, men sedan bläddrar han fram en annan bild: med Lars, Junior, sönerna Gabriel, 5 och Rafael, 6 och ytterligare två barn.
– Ska vi tala om barnen? viskar Lars Lerin till sin man.
Och jo, det ska de, enas de om.
– Vi har ju två barn till också. Om vi nu ska sammanfatta året! säger Lars Lerin och ler.
– De heter Iris och Gerd, säger han.
– De är två och ett halvt. De är tvillingar, säger Junior.
Iris är döpt efter en grekisk gudinna och Gerd efter Lars mamma.
– Hon heter Gerd Maria, och Maria är Juniors mamma, berättar Lars.
”Pappa iii”
Lars, Junior och sönerna har just kommit hem från en lång vistelse i Brasilien. Där har de träffat sina döttrar och grundat kontakt ordentligt. Men det var inga okända ansikten som dök upp för tvillingarna, betonar Junior.
– De har haft bilder på mig och Lars på väggen, så de var vana vid våra ansikten. De pekar och säger Pappa-iiii, som Pappa Lerin! berättar han.
Hade det inte varit för pandemin, hade flickorna redan varit i Sverige, men nu är de kvar hos Juniors syster.
– Vi hade tänkt att systern skulle komma med, men hon får inte komma till Sverige för det är stängt, säger Lars Lerin.
Planen är att Junior ska åka och hämta dem i januari.
Och hur blir det att ha fyra barn istället för två?
– Vi måste ha hjälp. Jag känner att jag måste få ha tid för att måla för att annars kan inte jag klara mig, säger Lars.
– Men jag har mycket tid, säger Junior, men är också han beredd på att föräldraskap kräver energi:
– Det blir inte så lätt. Det är inte bara att ha barn, man måste jobba med dem. De måste äta, ha kläder och jag kan inte göra allt på en gång.
Från skilsmässorykten till småbarnsglädje
Nyheten om tillökningen blir desto mer glädjande med tanke på att 2021 inleddes med rubriker om en hotande skilsmässa – en kris som dock redan var avvärjd när rubrikerna kom, avslöjar Lars Lerin:
– Jag tänkte inte på att ansökan blir offentlig och jag tänkte att efter sex månader eller nåt är det där väl försvunnet, om man inte går vidare med det. Det var så dumt, säger han. Jag lärde mig en läxa av det där. Jag är ju så tacksam för honom och i det stora är det bästa jag har min familj: honom och barnen.
Längtan efter stor familj
Makarna Lerin gör ingen hemlighet av att det är Junior som varit den drivande i familjebildningsprojektet.
– Det känns som att jag är både mamma och pappa samtidigt, jag har tagit mycket ansvar och ibland är det jobbigt, men så kommer de och säger pappa, jag älskar dig så mycket. Då glömmer man allt, säger Junior.
Han är den som alltid drömt om att ha en stor familj, särskilt sedan han mötte Lars och flyttade till Sverige.
– I Sverige har jag längtat mycket efter min familj, för att jag har alltid haft många människor omkring mig. Därför har jag bestämt mig för att jag vill ha en egen stor familj. Och Lars håller med – eller? säger Junior.
Lars ler: jo, det gör han, även om han själv aldrig riktigt vågat tro eller ens hoppas på ett familjeliv av det slag han nu är en del av.
– Jag hade aldrig föreställt mig det här, inte i någon del av mitt liv, förrän Junior kom, säger han.
Liv och rörelse
– Jag längtade efter en familj när jag satt vid köksbordet på Hammarö och tittade på katterna och Lars, säger Junior och ser fram emot ännu mera liv och rörelse i hemmet nu.
– Det blir mycket liv hemma. När de kommer in blir det så mycket glädje och liv. När jag är hemma vill jag se och höra mina barn och höra hur det skakar om när de kommer, inte som med bara mig, katterna och Lars. Jag vill ha mycket liv hemma!
Är familjen fulltalig nu?
– Jag tänker att fem räcker, säger Junior med ett leende.
– Men det är inte så dåligt med fyra heller. Jag tycker också att vi får tänka på min ålder, säger Lars, 67.
– Livet är inte slut förrän man dör, säger Junior, 44. Jag ska bli äldre, du ska bli äldre, blir man inte äldre finns man inte.
– Men vi kan ju inte ha både blöjbarn och själva sitta med blöjor på äldreboendet! säger Lars.
– När man lever måste man drömma. Om man inte drömmer, lever man inte, slår Junior fast.