När räddas Kustbevakningen?

Ledare
PUBLICERAD:
KBV 001 Poseidon blev försenad.
Foto: Kustbevakningen
Personalbristen inom Kustbevakningen är så stor att fartyg inte kan rycka ut i tid vid nödlägen. Utan mer resurser kan inte myndigheten utföra sitt uppdrag vilket riskerar säkerheten på sjöar och hav.

En fartygsbrand utanför Göteborg blottlade nyligen hur ansträngt läget är för Kustbevakningen. Det borde ha varit tur i oturen för lastfartyget Almirante Storni att lasten fattade eld då det låg ankrat på redden vid Vinga, tillsammans med en stor del tonnaget som anlöper Göteborg. Det inväntade sin tid i hamnen där ett av Kustbevakningens mest avancerade fartyg, KBV 001 Poseidon, är stationerat.

Ändå tog det över fyra timmar innan Poseidon ens kunde lämna kajen. Förseningen berodde på att skeppet inte var fullbemannat så att personal först behövde ringas in. Att räddningsarbetet blev lidande på grund av personalbrist var dock inte förvånande anser Johan Lindgren, ordförande för fackförbundet Tull-Kust.

Till Göteborgs-Tidningen (GT 5/12) förklarar Lindgren att det är typiskt för tillståndet inom Kustbevakningen. ”Vi har passerat bristningsgränsen. Man kan inte bygga en krisberedskap på att ringa in personal. Det är ett lappande och lagande av Guds nåde”, säger han.

Faktum är att Tull-Kust har larmat om läget under en längre tid. I början av sommaren publicerades rapporten ”Ett samhällskritiskt uppdrag med omöjliga förutsättningar” som sammanfattar allvaret. I huvudsak beror det på att myndigheten har fått ett utökat uppdrag samtidigt som den redan var underfinansierad.

Kustbevakningens budget har i många varit beroende av att den fått behålla överskotten från föregående år. Knappast en långsiktig lösning i sig. Men när myndigheten också har börjat inkorporeras i brottsbekämpningen med uppgifter att bistå bland andra Polisen har överskotten ätits upp.

Enligt rapporten klarar Kustbevakningen knappt av sina ursprungliga uppgifter och än mindre de nya. Det gör till exempel att KBV-fartygen måste användas efter ett rullande schema. Då branden bröt ut var det systerskeppet KBV 002 Triton, baserad i Slite på Gotland, som var i tjänst, vilket var till föga hjälp för brandbekämpningen utanför Göteborg.

Kustbevakningen är själv medveten om problemen meddelar presskontakten Mattias Lindholm till GT. Myndigheter har i flera år äskat pengar för att anställa 150 nya kustbevakare, bland annat för att kunna ha fartygen bemannade oftare. Tull-Kust anser däremot att hela 200 nya anställda behövs i operativ tjänst, och det omgående.

I höstens budget får Kustbevakningen efter begäran ökade anslag på 74 miljoner kronor. Det är välkommet, men att det tagit så pass lång tid, trots upprepade larm, är oroväckande. Tydligen föredrar regeringen främst att stärka de mest synliga myndigheterna, såsom Polisen.

Trots att Sverige är ett land med tusen sjöar och en av världens längsta kustlinjer har regeringen negligerat Kustbevakningens behov. Det tyder på en skrämmande frånvaro av helhetsperspektiv på rikets beredskap. Det bådar illa för tryggheten såväl till sjöss som på land.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.