En stockholmare som tagit Degerfors med storm, vänlighet - och lysande idéer.
Så skulle Victor Lundmark kort kunna beskrivas.
Men nu är det över. Mannen bakom monumentala succén #tropådet lämnar bruket.
– Jag längtar hem, men jag kommer aldrig att glömma de här två åren, säger DIF:s unge media- och kommunikationschef.
På nysvenska heter det ”pitcha”.
Använder man gammaldags lingo kan man kalla det att sjösätta en idé. Och just den här idén kom från Victor Lundmarks hjärna.
Vi snackar förstås om fjolårets #tropådet, kampanjen som fick ett fantastiskt genomslag över så gott som hela landet.
Blev viral
Plötsligt följde hela fotbolls-Sverige den lilla östvärmländska köpingens kamp för att återvinna förlorad mark - läs comeback i allsvenskan.
Och den där hashtagen som Victor Lundmark lanserade blev närmast viral.
– Jag visste att det fanns många DIF-supportrar ute i landet. Och #tropådet handlade om mobilisering, att samla och att hitta något supportrarna kunde identifiera sig med. Och när jag såg en gammal farbror, med en #tropådet-halsduk, som var ute och gick insåg jag att vi hade nått ut, då blev det väldigt tydligt även för mig, berättar 29-åringen.
Han fortsätter:
– Vi drog igång kampanjen bara veckor innan pandemin slog ut i full blom i Sverige och egentligen är det otroligt att vi lyckades. Jag var till och med permitterad ett par månader på vägen.
Efter två synnerligen hektiska år bjuder nu Victor Lundmark farväl.
På fredag gör han sin sista arbetsdag för Degerfors IF.
– Jag har haft turen att få uppleva en av de mest händelserika perioderna i klubbens historia. Världen ställdes upp och ned, DIF ställdes upp och ned. Det har varit lärorikt och omvälvande. Den stora anledningen till att jag bryter upp är att jag längtar hem.
Rödvit redan som spermie
Så stockholmare han är har han rödvita gener. Victor var i princip DIF-supporter redan som spermie.
Föräldrarna är uppväxta i Karlskoga respektive Degerfors och vilket som skulle bli favoritlaget var hugget i sten.
– I åttan ska man göra praktik och jag gjorde den i Degerfors IF, berättar Victor.
Så småningom blev det en journalistexamen och ett jobb som kommunikatör hos HSB. Men efter de där praktikveckorna i bruket några år tidigare hade intresset för Degerfors IF ökat lavinartat.
Så Victor startade en DIF-podd - ”Vårt röda vita lag”.
– Jag började åka till Värmland allt oftare. Gjorde intervjuer med spelare och ledare för poddens räkning.
”Anställ mig”
Vid ett av besöken sprang han på Patrik Werner.
– Jag sa till honom att han fick ta och anställa mig som presschef på heltid - så skulle vi kunna göra underverk med klubben. Flyttar du hit då? Fick jag som svar.
Och på den vägen har det varit.
Avtryck har den här unge stockholmaren definitivt gjort under sina två år i östra Värmland.
Så vad händer nu? Du är ju konstnär också, blir det full satsning på det estetiska nu, eller?
– Konsten kommer jag att fortsätta med, men som det ser ut nu kommer jag att bli kvar inom kommunikation. Kanske blir det i elitfotbollen eller så bli det inom något helt annat område.
Degerforstiden lär han dock aldrig glömma.
– Jag kommer aldrig att glömma den här tiden och jag kommer alltid att återvända till Stora Vallas läktare. Och tittar man tillbaka på de här två åren citerar jag gärna den amerikanske modedesignern Virgil Abloh, som gick bort nyligen. Han sa: allt jag gjort har jag gjort för mitt 17-åriga jag. Så känns det för mig också.