Vad har politikerna gjort för att lösa bristen på distriktsläkare?

Debatt
PUBLICERAD:
Att antalet hyrläkare de senaste decennierna ökat och fortsätter att göra det är ett tecken på att det inte längre är attraktivt att ta fast anställning, skriver Marina Tuutma.
Foto: Anders Wiklund/TT
Istället för att lösa det viktigaste strukturella problemet som Värmland har haft redan 20 år minst – brist på distriktsläkare – håller man på med småskaligt projektarbete, skriver Marina Tuutma.

När Dagens Medicin-journalisten ställde frågan till Marianne Utterdahl (SiV), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande i Region Värmland, hur Region Värmland rent konkret ska få läkare att vilja arbeta i Värmland just nu, svarade hon:

– Det ska vi göra genom att låta Distriktsläkarföreningen och läkarföreningen vara delaktiga i omställningsarbetet mot god och nära vård. Vi vill att de ska vara med och komma med förslag på hur arbetet ska förändras för att det ska bli en bra arbetsplats.

Och då undrar jag hur kort minne har politikerna i Värmland? Har de överhuvudtaget lyssnat på oss allmänläkare, läkarföreningen under de senaste 10 åren? Har de läst och tagit till sig de konkreta förslag från de många möten, debattartiklar, förslag vi har skickat? På Uppropet för bättre primärvård i Värmland 2011, där en av viktigaste punkter redan då handlade om bemanning, rekrytering, utbildning och fortbildning?

Även om i Regionplanen 2022 är målet med fast läkare nu med efter vårt påpekande, finns inget om ökade resurser och kompetensförsörjning av distriktsläkare, avgränsad lista med. Utan det kan man inte garantera god hälsa och trygga invånarna.

Ett rimligt antal patienter per läkare är en garanti för en god tillgänglighet för invånarna. En sådan siffra är oerhört viktig även för att sjukvården ska kunna hålla kvalitet som utlovas av politiker och ger värmlänningarna den vård de har rätt till. En rimlig siffra på en heltidsspecialist är 1 000 till 1 500 personer beroende på lokal demografi, patienternas vårdtyngd, antalet patienter inskrivna på särskilda boenden och hemsjukvård. Med den siffran på listningstak per heltidsspecialist och aktuellt befolkningsunderlag är det enkel matematik att räkna ut att Värmland behöver minst 190 distriktsläkare.

Jag arbetar själv i Karlstad som distriktsläkare på en vårdcentral där jag är den enda fasta läkaren. Jag rekryterades från Estland 2004 till Värmland för att lösa bristen på distriktsläkare. Det har nu gått nästan 18 år, men tyvärr är bristen på specialister ännu större än den var då. Vems ansvar är det? Utvecklingen av fast läkarkontakt har stått still, det är mycket prat men lite verkstad.

Istället för att lösa det viktigaste strukturella problemet som Värmland har haft redan 20 år minst – brist på distriktsläkare – håller man på med småskaligt projektarbete. Att antalet hyrläkare de senaste decennierna ökat och fortsätter att göra det är ett tecken på att det inte längre är attraktivt att ta fast anställning.

Regeringens ambition om fast läkare, kompetensförsörjning av specialister i allmänmedicin måste bli Region Värmlands politikers ambition. Det handlar inte bara att utbilda fler allmänläkare, man måste även behålla de vi utbildat och de vi har i dag.

Även antalet AT-tjänster, BT-tjänster måste fördubblas för att nyexaminerade läkare skulle snabbt kunna gå vidare till specialistutbildning, bland annat bli specialister i allmänmedicin. Och det krävs resurser som politiker sitter på.

Mitt förtroende som värmlänning, som distriktsläkare är förbrukad. Det är dags att värmlänningarna ställer precis som journalisten ställer frågan till politikerna – vad har de konkret gjort de senaste åren och kommer göra för att lösa distriktsläkarbristen? Nu vill vi se konkreta handlingar. Det vill jag, mina kollegor och alla de patienter jag träffar och som frågar mig ”är du min läkare nu?”.

Marina Tuutma

Distriktsläkare

Ordförande, Svenska Distriktsläkarföreningen

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.