Insändare: Vägar stängs nu ner!

Insändare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Vi har friheten att kunna röra oss i Sverige utan bommar och lås. Hur länge till har vi den friheten, undrar insändarskribenten.
Foto: "S-E Dahlström"
Från och med årsskiftet 2021-2022 så kommer mängder av vägar i Sveriges land att sluta bli allmänna. Vägar som under kanske upp till hundra år varit en naturlig del av vårt nätverk av vägkommunikation, i hela Sverige.

Dessa vägar används just nu, dagligen, av boende, skolskjuts, post och tidningsombud, hemsjukvård, räddningstjänst, färdtjänst, sop- och slamtömningsbilar, med flera. Samt alla som dagligen pendlar till och från sitt arbete via dessa genomfartsleder.

Dessa vägar har under årens lopp blivit omhändertagna och skötta av olika aktörer, bland annat kommuner. Nu har Trafikverket gått in för att spara. Beslutet är taget och fastställt utan att kommuner eller markägare är informerade.

Detta beslut betyder att ägare till mark i samband med vägen, nu ska äga vägen fullt ut och ta hand om allt som har med vägskötsel att göra. Det kostar pengar. Detta gör att många vägar kommer att stängas med bommar. De som i dag använder vägen kommer då att få åka omvägar på flera kilometer, dagligen.

Var finns miljötänket där? Tidsplanering för hemsjukvård? Räddningstjänst får mycket svårt att komma fram snabbt. Skolskjuts kanske ställs in på grund av för långa omvägar och därmed större kostnad. Enskilt boende utmed avstängd väg kan komma i ett läge att en flytt måste till. Detta på grund utav att man inte har en markägare i sin omgivning som är intresserad av att sköta vägen, man kanske inte har råd att köpa tjänster eller fordon för att själv kunna sköta ”sin” väg, vilket kan leda till att vägen blir utan sand och inte plogad vid behov, med mera.

Landsbygd för alla? Nej, det tänket finns inte då. Dessa vägar är, sedan ett beslut från 1971, enskilda vägar. I samband med detta beslut så har dessa vägar fått hjälp utav bidrag från Trafikverket till olika aktörer i Sverige att sköta dessa vägar.

Dessa vägar har nog alla av oss åkt på mer eller mindre under livets gång. De finns runt oss i vårt vackra land och upplevs säkert via bil, mc, cykel-gångtrafikanter och motionärer som idylliska vägar att resa på som turist eller på väg till sommarstugan eller släkten.

Tack och lov är en del av de involverade markägarna driftiga och kunniga privatpersoner, som nu sliter på sin fritid med att få ihop skrivelser för ansökan om bidrag till dessa vägar för att kunna fortsätta som förut.

Flera har redan fått avslag. Dessa beslut ska överklagas. Vad händer om de får avslag igen? Är detta ett Sverige vi vill ha?

Vi har allemansrätt och världens, enligt många, finaste land. För att vi har friheten att kunna röra oss i Sverige utan bommar och lås. Hur länge till har vi den friheten? Nästa år är det val, miljötänk står i fokus för oss flesta. Vårt dagliga bröd levereras från dessa bygder. Transport och kostnaderna för det är redan nu höga på grund utav de nu så höga driftskostnaderna. Att nu också få lägga till med längre transportvägar, då går ju allt åt motsatt riktning.

Birgitta

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.