Vi får vänja oss vid energibrist

Ledare
PUBLICERAD:
Snart en vanlig syn?
Foto: Henrik Montgomery/TT
I takt med den ihållande kylan slår elpriset ständigt nya rekord. Dessvärre finns det ingen ände i sikte och vi får nog vänja oss vid både höga elpriser och energibrist i framtiden, eftersom regeringen inte verkar vilja göra vad som krävs för att vi skall få en långsiktig och stabil energiförsörjning.

Vad som hänt är att vi av politiska skäl gjort oss av med alltför mycket planerbar energi till förmån för opålitliga så kallat förnybara energislag, främst då vindkraft. Men vad hjälper dessa när det är kallt och inte blåser. Just nu går också våra vattenkraftverk med reducerad kapacitet eftersom älvarna fryser i kylan. På kort tid har vi också stängt ner flera kärnreaktorer, senast i Ringhals, varför vi inte kan täcka upp från det hållet.

Det är nog lika bra att vi vänjer oss vid att det är så här det kommer att vara under överskådlig tid. Även om vi mot förmodan skulle fatta beslut i morgondag om att bygga nya reaktorer så kommer det att ta lång tid innan dessa är färdiga. Återstår då import, men det är inget vi kan förlita oss på. När det är kallt här så är det oftast också kallt i våra grannländer för att de skall kunna avvara särskilt mycket.

För det är inte bara Sverige som håller på att slarva bort sin energiförsörjning. Tyskland är nog det värsta exemplet på en väl utvecklad industrination som på kort tid och närmast i panik gör sig av med sin kärnkraft. Ett litet hopp står dock till att Finland med sina nya kärnkraftverk kan hjälpa oss vid behov, men allra bäst vore förstås om vi hade egen kraft.

Nyligen gick det oljeeldade kraftverket i Karlshamn upp i stabsläge, och tidigt under måndagsmorgonen drog man i gång igen, nu för att hjälpa Polen som ligger risigt till med sin effektbalans. Vi kan dock komma att behöva elen därifrån själva framöver. Just nu räddas vi av att industrin drar med på produktionen, och att vi försöker spara in på elförbrukningen. Men det är knappast hållbart i längden.

När alla talar om den ökade elektrifieringen i framtiden så måste man ställa sig frågan var den elen skall komma ifrån. En övergång till mer eldrivna fordon och fossilfritt stål kommer att sluka massor av elkraft som vi inte har. Vindkraft, även ute till havs, är som sagt en opålitlig energikälla då elnätet kräver stabilitet för att fungera. Att försöka bygga sin elförsörjning på förnybara energislag är att be om problem.

En som skrivit om detta är professorn i kärnfysik Jan Blomgren (bland annat i boken Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning, Timbro). I Kalifornien har man med inte ens 30 procent vind- och solkraft fått ett så instabilt system att man tvingas till roterande bortkopplingar. South Australia har samma problem. Ju mer vindkraft vi får desto närmare kommer också Sverige risken att behöva stänga ned strömmen periodvis för vissa konsumenter.

Magdalena Anderssons nya regering inger inte heller förtroende härvidlag. Den nya miljö- och klimatministern Annika Strandhäll (S) visste till exempel inte hur många kärnreaktorer vi har och hur många vi stängt ner. Energiministern Khashayar Farmanbar förstod inte heller var planerbar kraft betyder, och talade sig varm för mer vindkraft.

Det har gått troll i ordet "hållbarhet" men en rimlig förståelse av ordet borde vara att vi har en uthållig och säker tillförsel av el och energi. Det borde vara en av de mest prioriterade frågorna i dag under många år.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.