Regeringskriserna och det politiska spelet har under de senaste veckorna lett till att en del andra nyheter inte fått den uppmärksamhet de förtjänar.
En sådan tillställning utspelade sig på ett blåsigt och regnigt regementsområde i Halmstad den 18 november. Då överlämnades nämligen de första eldenheterna ur luftvärnssystem 103 Patriot till luftvärnsregementet.
Patriot är ett amerikansk medelräckviddigt luftvärnssystem som är väl beprövat i flera moderna konflikter. Många minns rollen som robotsystemet spelade i kampen mot Saddam Husseins Scud-missiler under Gulfkriget 1991. Sedan dess har systemet vidareutvecklats och finns i dag i flera västländer som Tyskland, Polen, Nederländerna, Japan och Sydkorea.
Att nu också Försvarsmakten får Patriot är ingen liten sak. Det innebär en väsentlig förstärkning av Sveriges luftförsvarsförmåga. Svenskt luftvärn kan nu effektivt möta flyg- och robotangrepp på längre avstånd. Det gör Sverige och Östersjöområdet tryggare. Tröskeln för att använda våldsmakt mot vårt land blir högre.
Ett tag stod regeringen och valde mellan Patriot och ett franskt robotsystem. Båda systemen prövades i Sverige under storövningen Aurora 17. Som medborgare kan vi vara nöjda över att valet föll på det amerikanska Patriot. Dels därför att det mer beprövat och pålitligt, dels därför att Förenta Staterna med sin globala militära förmåga är en viktigare allierad för Sverige.
För lika viktigt som höjningen av den operativa förmågan är att Patriotsystemet stärker Sveriges transatlantiska säkerhetslina. Amerika ser sitt robotsystem som en nationell strategisk förmåga som man inte låter vilket land som helst köpa. Att Sverige fick köpa visar att vi finns med i den amerikanska försvarsplaneringen. Med systemet följer avtal och samarbeten som befäster att Sverige är en del av en Väst. Svenska soldater har till exempel redan varit i Amerika för utbildning.
Finns det då ingenting att klaga på? Jo, som vanligt är Sveriges geografiska storlek en utmaning för den som vill försvara hela territoriet. De förband som kommer att vara utbildade år 2025 kan försvara till exempel en storstadsregion och en väntad anfallsriktning. Men de kan inte skydda hela landet vilket en angripare naturligtvis kommer försöka att utnyttja.
Per Albin Hansson sade att Sverige aldrig kan ha för många soldater. Det må vara en utsaga som tekniken sprungit ifrån. Men helt klart skulle det inte skada om Försvarsmakten fick en större överrock än i dag. Vår trygghet lider fortfarande av de ogenomtänkta och naiva försvarsbeslut som togs på 1990- och 2000-talen.
Göran Perssons och Fredrik Reinfeldts regeringar var på många sätt förlorade år för Sveriges försvar. Landets ledande politiker såg på fullaste allvar Försvarsmakten som ett särintresse. Att Patriotsystemet nu finns hos luftvärnsregementet får ses som en milstolpe på väg bort från de galna åren.