Gott liv för unga med funktionsnedsättning

I dag är det den Internationella funktionsrättsdagen, en dag som har uppmärksammats sedan 1992, då FN deklarerade just den 3 december som officiell dag för personer med funktionsnedsättning, skriver Monica Ekström.

Rättigheter för personer med funktionsnedsättning – funktionsrätt, behöver uppmärksammas och i det sammanhanget är det värt att påminna om FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som beslutades av FN 2006 och som ratificerades av Sverige 2009 och därmed är juridiskt bindande.

Det handlar om individens rättigheter i olika samhällssituationer. Fokus flyttas från hinder, tillgänglighet och särskilda lösningar till principen om mänskliga rättigheter och ett universellt utformat samhälle. Detta innebär rätten att kunna fungera i olika situationer, oavsett funktionsnedsättning och oavsett vilka hinder som finns i samhället. Vi har alla rätt till en fungerande vård, en fungerande skola, ett fungerande arbetsliv och en fungerande fritid.

Barn med funktionsnedsättningar behöver stöd för att utveckla självständighet och beslutsfattande och för att utveckla sina sociala färdigheter, förmågan att kommunicera och fatta egna beslut. De måste, och har också rätt att vara delaktiga i planeringen av sin framtid. Ju mer involverade och aktiva de är, desto bättre blir övergången till vuxenlivet. Trots detta ser vi att unga vuxna med funktionsnedsättningar har sämre villkor än sina jämnåriga utan funktionsnedsättningar.

Att gå från att vara ungdom till att bli vuxen kan innebära att flytta hemifrån, börja studera eller arbeta, skapa nya relationer och möta krav på att fatta egna beslut. Alla människor ska ha likvärdiga förutsättningar att klara de förändringarna, oavsett om du har en funktionsnedsättning eller inte. Barn och unga har kunskap om sig själva som ingen annan har. När de inte blir lyssnade på, sedda och involverade, försummas deras rättigheter och risken ökar för att missbedöma deras behov.

I Sverige har vi skolplikt, trots det blir många barn "hemmasittare", de vill gå till skolan men skolan är inte anpassad för deras behov. Skolan behöver modiga politiker som vågar fatta modiga beslut, personal och skolledning med resurser och kunskap och samverkan med en vård som kan möta de ungas behov.

Barn med funktionsnedsättningar har samma rätt som alla till en skola där de kan växa och utvecklas, det är deras funktionsrätt. Värmland borde ha en ambition att bli bäst på alla barns rätt till sin skolgång.

Tillgång till arbete och egen försörjning är en avgörande faktor för personers levnadsvillkor. Detta beskrivs också som en rättighet i artikel 27 i Funktionsrättskonventionen. Unga vuxna med funktionsnedsättning har svårare än övriga unga vuxna att få ett första jobb och etablera sig på arbetsmarknaden. Därmed har Sverige också misslyckats med att garantera en mänsklig rättighet – att inte behöva leva i fattigdom.

Många unga som lever utan arbetsförmåga och med sjukersättning hamnar i livslång fattigdom. En trygg försörjning är viktigt för alla. Dessa ungdomar har också svårt att få en egen bostad, vilket är en mänsklig rättighet. Att tvingas bo kvar hemma hos föräldrar är inte en bra lösning för vare sig den unge eller för föräldrarna. Alla människor har rätt till ett eget liv.

Funktionsrätt Värmland ser fram emot att vi i Värmland, med gemensamma krafter, tar tydliga steg för att förverkliga FN-konventionen och möjliggöra för barn och unga med funktionsnedsättningar att få ett gott liv.

Monica Ekström