Intervju Emma Berglund: Därför är det strid om skogsfrågorna nu

Signerat
PUBLICERAD:
Kalhyggen används som ett slagträ för att måla upp en svartvit bild. Det är en enkel retorik där man anlägger en centraleuropeisk syn på skogen, säger Emma Berglund.
Foto: Björn Leijon
Skogen är en ekonomiskt viktig industri för oss. I många andra länder har man inte alls den synen. Skogen brukas inte på samma sätt utan ses som något som kan lämnas att stå, säger Emma Berglund.

Skogen har blivit föremål för debatt. För några år sedan lyfte svenska politiker fram skogsnäringen som en resurs för en mer hållbar miljöpolitik. Men i dag beskrivs skogsbruket allt oftare som en belastning på klimatet. Vad är det som har förändrats och varför är skogen så omdebatterad? SNB har frågat Emma Berglund som arbetar som sakkunnig hos branschorganisationen Skogsindustrierna.

Varför är skogen så omdebatterad just nu?

– Jag tror att det beror på många faktorer, men inte minst för att det pågår flera politiska processer både i Sverige och EU vilket skapar öppningar för olika aktörer att försöka påverka besluten. EU har antagit nya högre klimatmål, framdrivna av ett mer grönt och mer radikalt Europaparlament. Vi tycker det är bra med höjda klimatmål, men vi ser att Kommissionen i skogspolitiken går längre än någonsin tidigare, man försöker utöka sitt bestämmande över skogspolitiken som är nationell kompetens. Ett skäl till att man går fram hårt med just skogen det är att det kommer bli svårt att nå de nya klimatmålen och det finns starkt motstånd mot klimatomställning på andra områden. Då ses skogen som ett sätt att kompensera för fortsatta fossila utsläpp.

Hur skiljer sig Sverige från andra EU-länder i synen på skog?

– Det finns en grundläggande skillnad i syn på skogen och vilken roll skogen ska ha i klimatomställningen. Vi ser skogen som en möjliggörare till omställning vilket också är en viktig del i Sveriges strategi för att bli klimatneutralt. Att skogen ger störst klimatnytta när vi brukar den och använder skogens produkter för att ersätta andra fossila produkter. Skogen ingår i en cirkulär bioekonomi. Den svenska linjen bygger förstås på att vi har lång historia av skogsbruk. Skogen är en ekonomiskt viktig industri för oss. I många andra länder har man inte alls den synen. Skogen brukas inte på samma sätt utan ses som något som kan lämnas att stå.

EU har alltså satt press på medlemsländerna att anta strängare miljöregler och snabba på klimatomställningen. Vad händer kring skogen i svensk politik?

– Det ligger två utredningar på regeringens bord: Skogsutredningen och artskyddsutredningen. Som jag uppfattar det pågår det fortfarande förhandlingar mellan regeringspartierna och Centern, men man har sagt att en proposition av skogsutredningen ska komma i november. Det är svårt att veta vad vi kan förvänta oss av processen. I skogsutredningen finns bra förslag som till exempel att jobba mer med frivillighet kring skydd av skog. Vad vi från skogsnäringens sida också har efterlyst är ett tydliggörande avvägningen mellan olika samhällsmål. Den politiska avvägningen saknas i dag. Miljömål måste vägas mot klimatmål, jobb, ekonomi och samhällsutveckling.

Hur ser skogsnäringen på framtiden för skogen?

– Vi tror att våra produkter fortfarande kommer behövas i en omställning. Världen behöver en mer hållbar konsumtion, men människor kommer även i fortsättningen behöva bygga hus, värma sig, köpa kläder och sanitetsprodukter. Behoven är stora om man tänker på att vi har en växande medelklass globalt sett. Debatten kommer sällan till hur skogens produkter ska ersättas. Vad händer om vi slutar bruka skogen? Kommer produkterna skogen ger ersättas med fossila produkter eller kanske av andra skogsprodukter från någon annanstans i världen där avverkning ger ännu större avtryck?

Kalhygget dyker ofta upp i debatten som ett exempel på miljöförstöring. Varför är kalhygget en så stark symbol?

– Kalhyggen används som ett slagträ för att måla upp en svartvit bild. Det är en enkel retorik där man anlägger en centraleuropeisk syn på skogen och att det finns ett enda sätt som är rätt att bruka den på. Jag tror att det finns utrymme för flera olika sätt att bruka skogen, vilket också lagstiftningen tillåter. Från EU-håll har man sällan en uppfattning om hur kalhyggen ser ut idag. Det tas i dag miljöhänsyn på ett helt annat sätt än på 1960-talet när kalhyggena var väldigt stora och kala, så är det inte idag. Ett medelstort hygge i södra Sverige är mindre än Kungsträdgården och stor hänsyn till miljön tas. Att vara för eller emot kalhyggen är inte en verklighetsförankrad debatt om olika skogsskötselmetoder. Då måste man också prata om plats och typ av skog och hur miljöhänsyn tas. (SNB)

Mathias Bred

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.