Krönika: En kväll där Färjestads brister blev tydliga

Färjestads segersvit är bruten och Leksand riktade i segern en stor strålkastare mot FBK och gjorde de grönas brister tydliga. NWT-sportens Solveig Voyce tycker till om kvällens match, och är inte imponerad av Färjestads målvaktsplan.

Det var en gång en krönika som skulle kunna kopieras och användas en gång till. Jag skrev för några veckor sedan att jag inte blir klok på Färjestad, och lite så kände jag nu också.

Vi fick se en förstaperiod där Färjestad hade 2-0 på tavlan, med bud på fler mål. Jag satt och letade bilder på ketchupflaskor som illustration till krönikebilden här ovanför. Nu skulle det bli ketchupeffekt! Felix och Heinz all over the place i andra.

Och lite småstänk blev det – åt andra hållet. Leksand kom ikapp och gick om när Färjestad tappade bort både självförtroende och spelidé. Det var nonchalant, gôrigt i egen zon och Leksand utnyttjade Färjestads svaga sidor väldigt smart.

Utan att be er gräva för djupt i ångesten från sex raka FBK-torsk-tiden för några veckor sedan, så var det så det såg ut i FBK delar av perioden.

Joel Nyström skänkte hopp när han dundrade in kvitteringspucken som innebar 3-3, och där stärkte han även sina JVM-aktier.

3-3 inför tredje perioden kändes totalt vidöppet. Det kunde bli ketchupflaska fram för vilket av lagen som helst – eller tvärstängt och disciplinerat. För Färjestad är ett lag man fortfarande inte blir klokt på. Det går inte att blöta fingret, sticka upp det i luften och känna efter åt vilket håll det blåser, för det kan lika gärna vara vindstilla som full orkan. Och den oförutsägbarheten är oroväckande efter så många spelade matcher.

De bitar som Färjestad haft stora problem med under säsongen är inte borta.

Svajigt målvaktsspel, till exempel. Johan Pennerborn sa i en intervju förra veckan att det är för tidigt att börja matcha målvakt efter motstånd, och istället ska Haukeland och Furch turas om. I grunden är det ju ingen dum tanke - men när man inte har tagit mer än två trepoängare på över en månad kanske den hetare av målvakterna borde få chansen i fler matcher. Att ha en grundplan är en sak, men det är ju ingen rättviseförmedling att vara SHL-tränare och matcha det bästa laget man kan.

Furch var inte en matchvinnande målvakt mot Leksand, och i alla fall två av målen borde han ha tagit. Visst, han gjorde en godkänd insats mot Växjö, men det var ändå Haukelands ”vecka”. Han hade flow. Och nu fick norrmannen öppna båsdörren.

Färjestad tog åter för mycket utvisningar och satte sig i jobbiga boxplaylägen (även om det fanns en hel del att säga om domarinsatsen i Leksand...). Det håller inte.

När Färjestad fick spela powerplay efter drygt halva tredje, med Leksand i ledningen, fanns det där pangläget att vända på trenden och sätta en kvitteringspuck som skulle kunna ge en riktig islossning.

Men icke. Och Virtanens mål på slutet, som skulle ha kvitterat matchen, dömdes bort.

Färjestad hade oerhört sviktande självförtroende tidigare i höstas, med ett svagt försvarsspel som det pratades om gång på gång. Det har också varit fokus på att inte kunna stänga perioder och att FBK inte varit redo från start.

Och nu är det powerplay som det låst sig ordentligt kring.

Jag tror att Haukeland står på torsdag mot Skellefteå, och jag tror mig veta att många med FBK-hjärta önskar det. Men jag tror också att Furch kommer att få stå minst en match till innan uppehållet, om inte Färjestad pausar tandem-planen för målvakterna.

Högst upp på önskelistan hos FBK-fansen är dock ett powerplaymål - eller en vilt sprutande ketchupflaska i storlek XL av den varan.