En friskola kan inte gå med förlust

Debatt
PUBLICERAD:
En friskola måste kämpa för varje elev som väljer dess skola, skriver Johan Sennerfeldt.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
En friskola måste kämpa för varje elev som väljer dess skola. En friskola som inte håller hög kvalitet och inte satsar på elevernas utbildning kommer till slut inte att få några elever, skriver Johan Sennerfeldt.

Jag har nu arbetat på Älvboda friskola i tjugotvå år. Under dessa år har debatten om friskolornas vara eller icke vara böljat fram och tillbaka. Den kommer i skov. I debatten framställs friskolorna som penninghungriga vargar som gör allt för att suga ut alla resurser ur skolan. Debatt är bra men den behöver hyfsas och hålla sig till fakta. Nästan 90 procent av landets friskolor är, liksom Älvboda friskola, små skolor med en till två enheter. Den stora majoriteten av friskoleeleverna går i små friskolor, inte i koncernskolor.

År 2022 är det 30 år sedan friskolereformen röstades igenom i riksdagen. Då var det drygt 8 000 grundskoleelever som gick i det fåtal privatskolor som fanns före reformen. Idag är det över 400 000 grundskoleelever. Var femte elev i Sverige väljer en friskola.

Vinster i välfärden är ett återkommande tema i debatten. Den genomsnittliga rörelsemarginalen för företag som driver fristående förskola eller skola är 3,4 procent. Det är mindre än vad tjänsteföretag i genomsnitt har i övriga näringslivet. Efter skatt är ”vinsten” ännu lägre. Oftast väljer företag att låta vinsten kvarstå i bolaget, till exempel för att med egna medel finansiera investeringar eller expansion. Utdelningen till aktieägarna skattas till storleksordningen 200–300 miljoner kronor per år. Detta motsvarar mindre än en procent av kostnaderna för alla friskolor i Sverige.

En friskola kan inte gå med förlust vilket gäller för alla företag. Älvboda friskola är en ekonomisk förening och allt eventuellt överskott återinvesteras i verksamheten.

Idén om att friskolor till skillnad från kommunen kan fylla sina klassrum till max och på så sätt utnyttja systemet är just nu kanske det vanligaste påståendet utöver vinstfrågan. Regeringen vill därför sänka friskolors skolpeng med 8,5 procent. Man vet inte om man ska skratta eller gråta när man tänker på alla de små friskolor där ute som kämpar varje år för att få ihop det med sitt elevunderlag och oförutsägbara kommunala beräkningar av skolpengen och som får sådana påståenden kastade på sig.

En friskola måste kämpa för varje elev som väljer dess skola. En friskola som inte håller hög kvalitet och inte satsar på elevernas utbildning kommer till slut inte att få några elever. Det är med andra ord en självsanerande verksamhet.

Det är ordet ”fri” i friskola, som är nyckeln. Den ger elever och föräldrar möjlighet att fritt välja skola oavsett var de bor. En friskola kan göra skillnad. Vi har många vittnesbörd från både elever och föräldrar att vi gjort skillnad. Simon, som tog sin grundskoleexamen på Älvboda för 15 år sedan, snidade en vandringskäpp som han gav till oss när han slutade. Käppen, som hänger i vårt personalrum, bär texten ”Tack för att ni räddade mitt liv.” En friskola kan göra skillnad, det gjorde det för Simon.

Johan Sennerfeldt

Rektor, Älvboda friskola

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.