Bred: Nog är det kris i Svenska kyrkan

Signerat
PUBLICERAD:
Det är en tyst dränering av antalet medlemmar. Bland de nordiska kyrkorna är det ingen som ser en så dålig utveckling av andelen döpta, skriver Mathias Bred.
Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT
Lägger man samman alla tecken så bör nog Svenska kyrkan faktiskt börja tänka i termer av kris. Och fler borde intressera sig för vad som sker, skriver Mathias Bred.

Borde Svenska kyrkans företrädare bli mer medvetna om att kyrkan är i kris? Det är temat i två artiklar i senaste numret av Svensk pastoraltidskrift. (SPT 5/11) Nog är det märkligt att Svenska kyrkans medlemstapp och minskande antal besökare inte diskuteras mer i den offentliga debatten, för det handlar om en betydande samhällsförändring.

När Svenska kyrkan skiljdes från staten år 2000 var 83 procent av befolkningen medlemmar i kyrkan. För femton år sedan, år 2006, var fortfarande 75 procent medlemmar. Enligt de senaste siffrorna som gäller för 2020 är medlemsandelen 55 procent. Dagen då en minoritet av svenska folket är medlemmar i Svenska kyrkan är bara några år bort.

Minskade medlemstal syns förvisso i alla gamla lutherska statskyrkor. Men den låga andelen medlemmar gör att Sverige sticker ut i ett nordiskt perspektiv. I Norge och Danmark är fortfarande mer än 70 procent av befolkningen medlemmar. I Finland drygt 67 procent.

Till viss del handlar naturligtvis den lägre andelen medlemmar i Sverige om att befolkningens sammansättning har förändrats. Migrationen till Sverige har skett från länder med annan religion än luthersk-evangelisk, det gör ett tydligt avtryck i statistiken.

Men invandringen förklarar inte allt. Det är många människor som vuxit upp i Svenska kyrkan som aktivt väljer att lämna. Statistiken finns tillgänglig via Svenska kyrkans hemsida. Förra året, pandemiåret 2020, valde till exempel fler än 56 419 människor att begära utträde ur Svenska kyrkan. Sedan år 2015 har sammanlagt nära 450 000 personer begärt utträde.

Detta borde bekymra Svenska kyrkans företrädare. Men hittills har de försökt att tona ned betydelsen av medlemstappet. ”Börjar man på 100 procent kan det bara gå åt ett håll”, har varit en typisk kommentar. Men den går inte att upprepa år efter år.

Även bland dem som inte går ur kyrkan minskar andelen som låter döpa sina barn. För femton år sedan var det 83 procent av föräldrar som var medlemmar som lät döpa sina barn. Nu är siffran nere på 64 procent. Det är en tyst dränering av antalet medlemmar. Bland de nordiska kyrkorna är det ingen som ser en så dålig utveckling av andelen döpta.

Kyrkans problem stannar inte vid hur många som är medlemmar, utan handlar också om hur många som deltar. År 2000 när kyrkan skiljdes från staten hade kyrkan huvudgudstjänster 6,6 miljoner besökare. Sista året före pandemin, 2019, var antalet drygt 3,3 miljoner. Antalet gudstjänstfirande har alltså halverats under 20 år. Det trots alla försök att ändra och ”öppna upp” gudstjänsten.

Lägger man samman alla tecken så bör nog Svenska kyrkan faktiskt börja tänka i termer av kris. Och fler borde intressera sig för vad som sker. Svenska kyrkan är Sveriges största medlemsorganisation. Det är också en organisation som är, eller åtminstone har varit, central för svensk identitet och för vilka värderingar som formar samhället. Att kyrkan snabbt försvagas borde inte få ske i det tysta.

Mathias Bred

Svenska Nyhetsbyrån

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.