Ett luftslott för Selma och Gustaf och en bar för Ferlin – och en filmhörna för Smala Sussie.
När Värmlands museum tolkar den värmländska litteraturhistorien i en ny utställning, ryms ett brett och folkligt kulturarv. Och över alltihopa svävar toner av både Sven-Ingvars och Monica Zetterlund.
”Ord om Värmland” heter utställningen som öppnar på lördag, den 27 november.
Utställningen utgår från det bokverk, som i dagarna fått sin andra del: En värmländsk litteraturhistoria. Del ett kom i fjol och tillsammans utgör böckerna en omfattande djupdykning i det litterära kulturarvet. Att förvandla detta till en utställning har haft sina utmaningar:
– Det har varit roligt och lite svårt samtidigt, säger Karin Åberg Waern, som är museets utställningschef.
En av svårigheterna är omfattningen i tid. Här finns allt från Järsbergsstenens ristningar från 400 e Kr och Värmlands äldsta bok, en bönbok från 1200- eller 1300-talet, till kylskåpspoesi och Marit Kaplas Augustprisade bok om Osebol.
– Det är ett gigantiskt tidsspann böckerna berör, säger utställningschefen.
”Ett slags rapsodi”
En utmaning är också bredden i själva begreppet litteratur. I bokverket finns självklara profiler som Gustaf Fröding, Selma Lagerlöf och Nils Ferlin, men där berättas också om Ulf Malmros tv-serie Ack Värmland, krönikor av Hanna Hellquist och en påminnelse om att Lars Lerin är en briljant författare – också.
Lösningen för utställningsmakarna har blivit att släppa försöken att få med allt. Istället har man samlat fem teman och gör nedslag och utvikningar på resan från skrivarkonstens barndom till nu.
– Det blir ett slags rapsodi med utgångspunkt från böckerna, säger Karin Åberg Waern.
Musik och film
Det går förstås inte heller att rakt av flytta ut den textbaserade litteraturhistorien i utställningsrummet. Att forma en visuell berättelse om text är en utmaning i sig:
– Gör man en utställning om film eller konst, kan man ta filmen eller konsten och flytta in dem, men med text måste man försöka gestalta det på ett sätt som lämpar sig för en utställning, säger Dan Spegel, utställningsproducent.
Museets kapitel om Gustaf Fröding baseras till stor del på hur skaldens ord inspirerat till musik. Besökarna får höra bland andra Sven-Ingvars, Mando Diao och Monica Zetterlund.
Selma Lagerlöf skildras bland annat via sina stråk in i filmens värld. Här visas filmer där hon själv är med, men också exempel på filmatiseringar av hennes romaner.
Men tro för all del inte att dessa båda giganter eller deras ord står i skymundan på något sätt. De har fått flytta in i en herrgård som svävar mitt i utställningen. Den liknar ett luftslott med sina ljusa trådväggar och därinne kan man bland annat se Gustaf Frödings sista skrivbord.
– Så mycket i resten av litteraturen tar spjärn i både Selma och Fröding och guldåldern. Därför har den fått en så central plats i rummet, säger Karin Åberg Waern.
En skål för Ferlin
Filipstads stolthet Nils Ferlin har också en särskild avdelning i utställningen.
– Nils Ferlin har fått en egen bar, avslöjar Karin Åberg Waern.
Har ni rättigheter?
– Tyvärr får vi nog insupa andra saker, andlig spis!
Och varför en bar?
– Det anspelar på hans bohemiska leverne i Klarakvarteren. Han var en flitig gäst, framför allt på Café Cosmopolite, där han träffade andra författarkollegor och drack drycker, säger Dan Spegel.
– Han mer eller mindre bodde där, säger Karin Åberg Waern.
Det bevisas inte minst av ett brev till Ferlin som visas i baren: på kuvertet anges inte poetens hemadress utan caféets adress. Och uppenbarligen kom det fram.
Ferlins egna goggles (solglasögon) finns i Ferlinbaren, liksom dikter, tidningsurklipp och foton. Foto: Lena Richardson Ferlin nåddes på adress Café Cosmopolite. Foto: Lena Richardson Dan Spegel och Karin Åberg Waern kan inte lova en skål med Nils Ferlin, men en bar till hans ära har det blivit i utställningssalen. Foto: Lena Richardson
På vandringen genom utställningen möter man många exempel på värmländska författare och berättelser med anknytning till länet. Den värmländska dialekten får sin plats, men också problematiseringar av bilden av Värmland. Både fint och fult får vara med, både stolthet och skräpytedebatt.
Förhoppningsvis sprids också en god portion läslust, så att det starka litterära kulturarvet förs vidare.
– En ambition med utställningen är att inspirera, att få folk att söka sig vidare och vi ska också aktivera utställningen med olika program, säger redaktionschefen Johanna Henriksen.
Med sig ut från djupdykningen i den värmländska litteraturen kan besökaren också få ett hudnära minne.
– Man kommer att kunna tatuera sig med olika citat om Värmland eller olika författare, avslöjar Dan Spegel.