Värmlands chefer missar poängen vid kontorsåterkomsten

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Under pandemin är det många som har lyckats komma in i ett för hemmet unikt arbetslugn, ett lugn som arbetsgivaren nu måste tillgodose på kontoret, skriver Venke Osnes och Niklas Larsén.
Foto: MER Arkitekter
Arbetsgivare måste investera mer resurser och tankekraft i återgången till kontoret – annars kommer arbetstagarna att välja bort dem. Det menar MER Arkitekter som ser hur svenska tjänstemän oroar sig för att lämna hemmakontoren.

En lättnadens suck och en förnimmelse om livet innan pandemin. När svenska kontorsarbetare sakta men säkert rör sig tillbaka till arbetsplatserna efter lättade restriktioner så är det med en känsla av upprymdhet. Eller?

Enligt en Kantar Sifo-undersökning vi lät göra tecknades en bild där främst två faktorer visar sig avskräckande inför comebacken: kontorets fysiska miljö och den psykosociala arbetsmiljön. Undersökningen visar bland annat att fyra av tio (38 procent) av de kontorsarbetande svenskarna uppger att deras arbetsgivare kan ha svårt att anpassa kontorsmiljön efter nya behov som uppstått under pandemin.

Det kan exempelvis innebära att man är orolig för att den nya teknik som krävs av det hybrida arbetslivet inte kommer att finnas på plats. Eller att man har farhågor kring att inte kunna arbeta ostört. På frågan om vad som skulle till för att bli mer motiverad att arbeta från kontoret uppgav 27 procent bättre utformade kontor. Bara 2 procent nämnde högre lön och endast 1 procent att få ta med hunden till kontoret.

Nu står svenska arbetsgivare inför utmaningen att locka tillbaka sina anställda till de fysiska kontoren. De senaste veckorna har det florerat videoklipp på välkomstparader och DJ:s utanför portarna. Men här finns en grundläggande diskrepans – mellan vad chefer tror att anställda vill ha, och vad arbetstagarna faktiskt efterfrågar.

Under pandemin är det många som har lyckats komma in i ett för hemmet unikt arbetslugn, ett lugn som arbetsgivaren nu måste tillgodose på kontoret. Samtidigt ser vi att många även känner en oro kring hur deras arbetsgivare ska hantera återkomsten rent informations- och ledarskapsmässigt.

Vilka slutsatser kan vi dra från siffror som dessa? Jo, att det finns en reell oro bland svenska kontorsarbetare som arbetsgivarna har misslyckats med att fånga upp. Kontorens fysiska och psykosociala dimensioner samverkar. Det är där dessa två områden möts, i skärningspunkten mellan det rumsliga och det mellanmänskliga, som arbetsgivare måste rikta uppmärksamheten för att inte riskera ett kunskapstapp. Görs inte det riskerar de stora ekonomiska förluster i sina organisationer.

Vi på MER Arkitekter har arbetat med utformning, planering och arbetssätt av och i kontor i över trettio år. Bland våra projekt finns allt från hajpade digitala globala jättar och start-ups till universitet och myndigheter. Vår erfarenhet visar att den avgörande framgångsfaktorn hos de företag som lyckas med ett välfungerande kontor där människor trivs, mår bra och kan utföra sina arbetsuppgifter – är att man ser kontoret som ett reellt affärskritiskt verktyg.

Som en hårdvaluta i rekrytering, effektivitet, psykosocial och social arbetsmiljö – och där man dessutom tydliggjort spelregler för hur kontoret ska användas. Oavsett om det sker på deltid eller heltid. De som mest fokuserar på att kontoret ska fungera som en plats att imponera på kunder, en flådig adress eller ett coolt fikarum kommer få problem längre fram.

Vi ser en oerhörd ökning av kontorssatsningar just nu. Och även om det sker i större projekt, flyttar eller bara genom justeringar i befintliga kontor, så är det läge för en översyn över hur personalen mår och känner inför kontoret. Innan de börjar snegla mot en arbetsgivare med en mer fungerande kontorsmiljö. Bjud därför på en ordentlig medarbetarundersökning i stället för entré-DJ:s och välkomst-wraps.

Venke Osnes

Niklas Larsén

Vd-duo på MER Arkitekter

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.