Inrymning på schemat

Ledare
PUBLICERAD:
Inrymning på förskolan.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Det fanns en tid när svenska politiker slog sig för bröstet och sade att visserligen hade vi höga skatter, men vi medborgare fick så mycket tillbaka. Det talades om att svenska företag som behövde få hit experter från utlandet kunde locka med trygga bostadsområden, god sjukvård och bra skolor.

Också många svenskar som levt hela sitt liv här, har accepterat detta såsom det gällande samhällskontraktet. I dag kan det dock inte råda någon tvekan om att det kontraktet är brutet. Sjukvården är visserligen ofta bra när man väl får hjälp. Men det som kallas köer är i realiteten en vårdransonering som är ovärdigt ett land med vårt skattetryck.

Svenska elever lämnar den nioåriga grundskolan med sämre läs- och skrivförmåga än de som en gång i tiden gick i sexårig folkskola. Och på promenaden till och från skolan gäller det för barnen att undvika att bli rånade. När eleverna har studiedag och stannar hemma är det inte ovanligt att skolans personal i dag får fortbildning i hur de ska agera vid en situation med så kallat pågående dödligt våld.

Dagens Nyheter konstaterade nyligen (17/11) att fyra av tio skjutningar sker i närheten av förskolor och skolor. Under perioden januari 2017 till augusti 2021 inträffade i Sverige 656 skjutningar där någon skadades eller dog. Av dessa ägde 269 rum inom en radie av 150 meter från en skola eller förskola. Det kan låta som ett stort avstånd, men ta en titt på många skolgårdar eller de öppna allmänna ytor som finns i anslutning, så inser man hur nära våldet har kommit våra barn och ungdomar.

I sin artikel beskriver Dagens Nyheter hur förskolebarn i dag får träna på det som kallas inrymning, alltså att snabbt låsa in sig för att sätta sig i säkerhet. De beskriver hur pedagogerna går omvägar när de ska ta med barnen på en utflykt. Vi får lära oss att skolpersonal tränas i att i första hand fly, i andra hand gömma sig och i tredje hand slåss mot den angripare som kommer med vapen i hand.

På Facebook konstaterade moderatledaren Ulf Kristersson (17/11) att ”det är svårt att överblicka konsekvenserna av en situation där små barn ska öva på skjutningar, som om det vore en brandövning.”

Hade någon för några decennier sedan beskrivit en situation som denna, hade de flesta svenskar trott att det var berättelser från ett fjärran laglöst land. Nu är det vår verklighet. I dag är det Sverige som i exempelvis den största tyska tidningen Bild, beskrivs som Europas farligaste land. Det är tio gånger vanligare att unga män skjuts till döds i Sverige än i Tyskland (Expressen 27/10). Samtidigt har av de 385 skjutningar som polisanmäldes under 2020, endast 53 stycken lett till att någon hamnat bakom lås och bom (SVT 17/11).

Sverige befinner sig i en våldsspiral som måste brytas. Otryggheten handlar visserligen om mer än skjutningar. Att vi kan lita på att vi får den vård vi behöver eller att våra barn får en god skolgång, är också byggstenar som skapar ett harmoniskt samhälle. Men när det dödliga våldet kryper närmare oss alla, går det inte att blunda för att det är den mest akuta frågan.

Det är inte bara utländska ingenjörer och forskare som börjar fundera på om de vågar bo här. Oron över vart Sverige är på väg sprider sig även bland helt vanliga svenskar. Om till och med förskolebarn ska behöva vara rädda för våldet, då är vi illa ute.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.