Hoppa till huvudinnehållet

Samernas taleskvinna: "Ingen vill se en rallybil som smäller in i tio renar"

Publicerad:
”Det var ju inte bra att vi fick veta det här genom att läsa i media”, säger Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef och förbundsjurist på Svenska samernas riksförbund.
”Det var ju inte bra att vi fick veta det här genom att läsa i media”, säger Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef och förbundsjurist på Svenska samernas riksförbund. Foto: Olle Persson

Samerna är inte glada över att Svenska rallyt ska köras i renarnas vinterbetesmarker. Att hitta sträckor i Umeå-området har varit svårt. Långt efter utsatt tid fattas fortfarande några påskrifter.

– Önskar att jag visste det jag vet nu i april, då hade det varit en enklare resa, säger Glenn Olsson.

Krönika: Som en resa bakåt i tidenHär byggs rallyts nya superarena: ”Vi får en citynära sträcka på riktigt”

VM-tävlingens värmländska ledning har stött på helt nya utmaningar i flytten norrut. Tidigare fanns möjligen risk att krocka med en älg, men renhjordar på tusentals djur är betydligt svårare att hantera. Hela Västerbotten räknas som betesmark.

Samerna kände sig överkörda i den inledande processen och är främst kritiska till att Umeå kommun inte direkt bjöd in till samtal, innan värdskapet blev klart i våras.

– Det var ju inte bra att vi fick veta det här genom att läsa i media, säger Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef och förbundsjurist på Svenska samernas riksförbund, när NWT hälsar på i huvudkontoret i Umeå.

Hon är själv same och delvis uppväxt i en sameby, men äger inga renar.

– Jag jobbar med frågorna på det här sättet. Renskötsel är inte så lockande, det är ett ganska tufft jobb, ett sätt att leva och ingen superlönsam business om man vill göra karriär.

Vill inte bli Svarte Petter

Vi har försökt få kontakt med någon renägare i Västerbottens sju samebyar, varav fyra berörs av rallyt, men ingen är särskilt sugen på att prata. Jenny Wik Karlsson får föra deras talan.

– Det viktiga för oss är att inte bli någon Svarte Petter som lastas för någon annans senfärdighet. Det har också varit väldigt viktigt att skapa en förståelse för de här frågorna, även till Rally Sweden.

Kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg.
Kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg. Foto: Olle Persson

Kommunen försvarar sig med att beslutet måste fattas så snabbt.

– Det har ju varit kort om tid och då blir det här skavsåret, att man måste bli överens med alla när det gäller avtalet. Man ska komma ihåg att bara i det här området är det 6 000–7 000 renar som ska finnas på vintern. Det är en viktig näring som måste hanteras och lösas, säger kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S).

– En kommun som dessutom är förvaltningskommun för samiska frågor är inte omedveten om att det finns renar. Det försenade ju och blev säkert ett jättestresspåslag för Rally Sweden också, säger Jenny Wik Karlsson.

Tuffa dialoger

Efter påstötning bjöds samerna in.

– Vi hade ganska tuffa dialoger. Jag var med på de första mötena. Men jag upplever att dialogen är bra och vi får hoppas att det blir en lösning.

Hos länsstyrelsen i Västerbotten ligger en tillståndsansökan för en central serviceplats, ett par arenaområden, en övningssträcka och tio specialsträckor. Enligt Glenn Olsson blir det förmodligen ändringar innan den slutgiltiga banan ska lämnas in i mitten av december.

– Jag har haft dialog med samerna ända sedan i våras och det handlar om att hitta sträckor som har minst påverkan på deras verksamhet. Vi har verkligen letat sträckor utifrån vad rennäringen vill.

Svenska rallyts vd Glenn Olsson.
Svenska rallyts vd Glenn Olsson. Foto: Olle Persson

Svenska rallyts vd var tvungen att fort sätta sig in i frågorna.

– Jag har lärt mig massor om rennäringen. Jag brukar skoja med dem där uppe att jag kan mer än ni kan. Det blir påverkan med den volym människor som ramlar in, inte bara bilarna utan skotrar och helikoptrar. Inget har varit i närheten här uppe.

Glenn Olsson betonar att det absolut inte bara är överenskommelsen med samerna som fördröjt processen.

– Det som är komplexare är att det finns flera lager av intressenter som vi inte är vana att hantera. I Västerbotten har vi också fler vägar som ligger nära statens vägar och staten järnvägar. Även om vi varit överens med samebyn och markägaren visar det sig att Trafikverket eller Banverket tycker att det är en dålig idé.

”Vi hade oturen att få det”

För samerna är det i det här läget svårt att se någon fördel med rallyt och att Umeå vann kampen om värdskapet.

– Östersund och Luleå är också renskötselområde. Lite krasst hade vi oturen att få det. Det är jättekul om man är intresserad av rally och att Umeå får ett vinterevent, men tittar man utifrån renens perspektiv är det ingen vinst. Den erfarenhet vi haft av rallyn i mindre format är inte så bra, säger Jenny Wik Karlsson.

Rallysträckorna ligger i renarnas vinterbetesmarker.
Rallysträckorna ligger i renarnas vinterbetesmarker. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Renarna kommer så nära som militärområdet I20 i utkanten av staden.

– På sommaren är alla renar samlade på fjället. Samebyn jag kommer ifrån, Vilhelmina norra, har ungefär 10 000 renar. Man kommer inte med alla hit utan delar oftast upp sig i olika familjegrupper i olika områden.

Utgångspunkten har ändå hela tiden varit att hitta en lösning.

– Vårt första budskap var att ingen vill se en rallybil som smäller in i tio renar i internationellt livesänd tv. Vi försöker undvika det så långt det går, och enda sättet är att hålla renarna borta från de här områdena. Men det är inte bara en tävlingsvecka, det är en massa saker innan, vägar ska plogas.

Känslig period

Även om samerna skulle vilja är det svårt att stoppa rallyt.

– Det är en tillståndsprocess, tävling på väg, som tar väldigt lite hänsyn till ren och andra intressen. Man kan säga nej och att vi kommer vara där i alla fall, men vad innebär det? Jag har svårt att se att någon sameby skulle vilja vara där, då handlar det om djurens och renskötarens säkerhet.

En renhjord flyttas inte hur som helst. Perioden februari–mars är renen dessutom ganska känslig.

– Den är ett arktiskt djur och går in i svält för att spara energi. Utgångspunkten är att där sträckorna är räknar man inte med att kunna utnyttja det området.

Det finns över 50 000 renar i Västerbotten.
Det finns över 50 000 renar i Västerbotten. Foto: Henrik Montgomery/TT

Ett sätt är att hålla kvar renarna på en plats är att utfordra, vilket de inte mår så bra av, eller stängsla in.

– Varje område där det finns bete är av så stor vikt. Jag tror det finns ambition att vara där före eller efter. Finns nog ingen sameby som har råd att avvara ett bete.

Kan bli merkostnad

Det kan innebära merkostnad för samerna.

– Vi får ingen intäkt av rallyt och då är det rimligt att vi får kostnadstäckning för det som blir extra. Vem som står för det är för oss irrelevant, Jenny Wik Karlsson.

Om/när allt är klart för att köra den 24–27 februari 2022 är det inte bara för rallyledningen att luta sig tillbaka inför kommande upplagor. Arrangörer har ett krav från FIA och promotorn att förnya sig varje upplaga.

– Det har vi inte vågat tänka på, det får vi ta då, säger Glenn Olsson.

Rensiffror

Renskötselområdet omfattar halva Sveriges yta. Därmed inte sagt att all mark lämpar sig för renbete. Området är indelat i 51 samebyar.

Så här ser siffrorna ut enligt senaste räkningen 2020:

Det finns 4 598 renägare i Sverige, varav 1 593 är kvinnor.

Norrbotten är störst med 1 447 renägare. Västerbotten har 330 fördelat på sju samebyar: Gran, Vapsten, Ran, Vilhelmina norra, Ubmeje tjeälddie, Vilhelmina södra, Malå.

Antalet renar i Sverige varierar i cykler mellan 225 000 och 280 000 och räknas alltid i vinterhjord. 2020 fanns 240 314 varav 53 038 i Västerbotten.

Källa: sametinget.se

Artikeltaggar

Glenn OlssonRallyRally-VMSvenska rallytUmeå

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.