Stärk polissamarbetet med Norge

Debatt
PUBLICERAD:
Men det finns all anledning att ytterligare fördjupa det polisiära och brottsbekämpande samarbetet med Norge, skriver Arman Teimouri och Johan Pehrson.
Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT
Det finns goda förutsättningar att ytterligare stärka det polisiära samarbetet med Norge. Den chansen måste Sverige ta, skriver Arman Teimouri och Johan Pehrson.

Det omfattande gränssamarbetet med Norge är och har varit mycket viktigt för Värmland och värmlänningar. Samarbetet berör bland annat handel, arbetsmarknad, turism och infrastruktur. Under pandemin stannade mycket av på grund av restriktionerna – men saker och ting börjar äntligen återgå till det normala.

Sverige och Norge har även en omfattande samverkan i polisiära frågor, vilket är till stor nytta för bekämpningen av gränsöverskridande brottslighet i båda länderna. Men vi menar att inrikesminister Mikael Damberg kan och bör göra mer utifrån rådande läge.

Sedan 2018 är möjligt för den svenska polisen att få utrustning, expertis eller hjälp vid genomförandet av operationer från norska särskilda insatsgrupper. Vid operationerna kommer norska tjänstemän även ges polisiära befogenheter i Sverige. Det ska nu även byggas en gemensam polisstation på riksgränsen vid Eda i Värmland där personalen ska arbeta utifrån en lokal problembild. Det är en god utveckling.

Men det finns all anledning att ytterligare fördjupa det polisiära och brottsbekämpande samarbetet med Norge. Banden mellan våra länder är mycket starka och vi delar ansvaret för en landgräns som är 160 mil lång. Kriminaliteten känner nämligen inga landgränser och det finns en omfattande kriminalitet längs svensk-norska gränsen.

Fler initiativ från svenskt håll skulle också visa att vi tar vårt grannlands oro över svensk gängkriminalitet på allvar. Redan 2014 varnade den norska polisen att svensk organiserad brottslighet sprider sig från Västsverige till Norge. Landet har särskilt haft problem med stöldligor men en spridning av skjutvåldet oroar också norrmännen. Den före detta norska statsministern Erna Solberg har också meddelat att svenska högerextremistiska grupper organiserar sig i Norge.

En annan omständighet som det inte går att blunda för är att Norge snart lär ha en betydande övertalighet bland poliser. Under pandemin fanns ett stort behov av norska poliser för att bevaka gränsen, men nu behövs de inte längre och kommer därmed att bli överflödiga. Efter deras kontrakt går ut vid årsskiftet talar det alltså för att Norge kommer ha ett överskott av poliser. Den raka motsatsen till situationen i Sverige alltså, som har ett underskott av poliser.

Enligt regeringen ska Sverige ha fått 10 000 fler polisanställda mellan åren 2016 till 2024. Men de låga lönerna och ansträngda arbetsförhållandena gör samtidigt att många poliser väljer att lämna yrket. Rekryteringen går heller inte lika fort som planerat.

Sverige måste fördjupa det polisiära samarbetet med Norge på ett sätt som skapar mervärde för båda länderna och även bidrar till att dämpa effekterna av den stora svenska polisbristen. Kravet om svenskt medborgarskap för att få anställning som polis i Sverige ska inte ändras. Eftersom det för nordiska medborgare bara krävs två års hemvist i Sverige för att kunna ansöka om svenskt medborgarskap kan det dock inte uteslutas att det skulle kunna vara aktuellt att i viss utsträckning överväga skräddarsydda kompletterande utbildningar för norska poliser som skulle kunna vara intresserade av att söka sig en framtid i samma yrke i Sverige.

Liberalerna agerar nu i riksdagen för att få klart besked från regeringen vilka initiativ de är beredda att göra för att ytterligare förstärka det polisiära samarbetet med Norge och även att underlätta för utbildade norska poliser att finna en framtid i samma yrke i Sverige. För Värmland, värmlänningars och hela Sveriges skull.

Arman Teimouri (L)

Värmländsk riksdagsledamot

Johan Pehrson (L)

Rättspolitisk talesperson

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.