Hennes kritik ströks från protokollet – nu bryter vd:n tystnaden om avhoppet

Susanne Sander lämnade vd-jobbet utan att ge några kommentarer.

Nu bryter hon tystnaden och berättar om sitt beslut att säga upp sig – och hur hon anser att stiftelsen Björkåsen missköts.

– Det gick inte att jobba, säger hon.

NWT:s fortsatta granskning avslöjar också nya detaljer om stiftelsens ekonomiska kris.

Sex män och en kvinna samlas i ett konferensrum i kommunhuset i Storfors. Det är tisdagen efter midsommar och styrelsen i den allmännyttiga bostadsstiftelsen Björkåsen ska ha möte.

En punkt sticker ut på dagordningen: den om att vd:n Susanne Sander valt att säga upp sig efter mindre än ett år på posten.

Bakom sig har hon månader av kamp för att rädda styrelsens ekonomi. Samtidigt är hon och styrelseordföranden Hans Jildesten (S) oense om vilka åtgärder som behöver vidtas.

Det som till slut fått henne att säga upp sig är Jildestens hantering av Stålmekan, en av de industrifastigheter stiftelsen köpte under 2020 och som NWT tidigare berättat om i vår granskning.

Sander vill sälja fastigheten och styrelsen har fattat beslut om att göra det, men enligt vd:n förhalar Jildesten försäljningen eftersom han vill att stiftelsen ska hyra ut lokalen till fiskodlingsföretaget ASG.

– Hans skulle övertyga min personal om att de verkligen behövde ha kvar lokalen. Då kände jag att det var droppen, det gick inte att jobba.

På mötet informerar hon styrelsen om sin uppsägning och riktar följande kritik:

• Sander tycker inte att styrelsen varit beredd att göra det som krävs för att komma tillrätta med de ekonomiska problemen.
• Hon anser att stiftelsen Björkåsen används för att genomföra saker som ligger i kommunens intresse och att politikens vilja styr i styrelserummet i stället för stiftelsens bästa.

När Sander skriver protokoll efter mötet ägnar hon några rader åt varför hon sagt upp sig. Men efter att protokollet justerats av styrelseledamoten Lennart Johansson (S) och undertecknats av honom och Hans Jildesten är det borta. I det slutgiltiga protokollet konstateras bara att hon sagt upp sig och slutar den 10 september, och att hon fått uppdraget att utreda hur ledningsfrågan i stiftelsen ska lösas kortsiktigt.

På väg mot konkurs

Mer än ett halvår tidigare, på styrelsemötet den 4 december 2020, slog Sander larm om stiftelsens dåliga ekonomi. Men den rapporten kom inte heller med i protokollet.

Den 16 december skickade Sander ett mejl till styrelsemedlemmarna där hon skrev att stiftelsens kapital var på väg att underskrida den kritiska gränsen och att det borde upprättas en kontrollbalansräkning om ingen drastisk förbättring sker.

Bryter tystnaden

NWT träffar Susanne Sander utanför Värmlands tingsrätt. Det har gått ungefär två månader sedan hon gjorde sin sista arbetsdag på stiftelsen Björkåsen. Nu har hon ett nytt jobb i fastighetsbranschen i Karlstad.

Tidigare har Susanne Sander inte velat kommentera sitt beslut att sluta som vd. Men nu vill hon berätta.

– Jag känner att jag vill göra det här för hyresgästernas skull.

Vid styrelsemötet den 4 december förra året hade Sander bara jobbat på Björkåsen i några månader, men hon kände redan att det fanns brister i förtroendet mellan henne och Hans Jildesten. Därför var hon mån om att det skulle protokollföras att hon uppfyllt sin plikt som vd och gett styrelsen en rapport om stiftelsens ekonomi.

När hon informerade styrelsen om skälen till sin uppsägning den 29 juni i år förde hon, i egenskap av mötessekreterare, in det i protokollet.

– Jag ville inte att Hans senare skulle kunna säga att det fanns andra skäl.

Kritiserar affärerna

När Sander tillträdde som vd hade stiftelsen redan gjort klart de uppmärksammade köpen av industrifastigheterna. Hon ser affärerna som exempel på att stiftelsen används till fel syften.

– Det ligger i kommunens intresse att behålla företagen i kommunen. Men vad gör man egentligen? Man ger pengar till indiska ägare.

Hon syftar på köpet av det så kallade Stallet. Säljaren Structo ägs av ISMT Limited från Indien.

– Det här är pengar som är öronmärkta för hyresgästerna och underhåll av deras lägenheter.

Stallet och Stålmekan köptes för nästan fem miljoner kronor fast de bara var värda drygt två miljoner. Mellanskillnaden beskrivs av Susanne Sander som ”jättemycket underhållspengar”. Pengar som hade kunnat göra stor nytta i hyresbeståndet, som är i skriande behov av renovering.

– Det finns lägenheter där man inte bytt kök sedan husen byggdes på 50–60-talen.

Susanne Sander förstod att stiftelsens ekonomi var ansträngd redan innan hon tillträdde. Tidigt insåg hon att Hans Jildesten hade en annan syn.

– Jag hade läst årsredovisningen och visste att soliditeten (betalningsförmågan) var extremt låg. Men på intervjun sade Hans att ekonomin var god.

Inte agerat – trots kravet

Någon kontrollbalansräkning – även kallat särskild balansräkning – har stiftelsen inte upprättat, trots att det gått elva månader sedan Susanne Sander först förespråkade det. Flera styrelseledamöter har också krävt det under det gångna året.

Enligt stiftelselagen ska en särskild balansräkning genomföras när det finns skäl att anta att tillgångarna är mindre än skulderna. I balansräkningen i delårsbokslutet i augusti 2021 redovisade Björkåsen tillgångar på 118 miljoner och skulder på 105,7 miljoner.

Men under hösten har stiftelsen åkt på ett bakslag som förvärrar situationen. Av juridiska skäl måste stiftelsen backa från planerade uppskrivningar av värdet på fastigheter, vilket enligt NWT:s uppgifter gör att värdet på tillgångarna är minst sex miljoner kronor mindre än i balansräkningen från augusti.

Enligt Katarina Olsson, professor vid juridiska institutionen vid Lunds universitet och expert på stiftelserätt, är det svårt att endast baserat på siffrorna bedöma om stiftelsen Björkåsen är i ett läge där den är skyldig att upprätta en särskild balansräkning.

– Men jag skulle säga att när skulder och tillgångar ligger så nära varandra finns det all anledning att hålla koll på bestämmelserna i sjunde kapitlet i stiftelselagen. Men man måste gå bakom siffrorna för att förstå mer, säger Katarina Olsson.

Finns det någon anledning att inte göra en kontrollbalansräkning?

– Nej, det tycker jag inte. Mot bakgrund av den information du gett mig tycker jag att man ska göra det.

”Finns i detta fall ingen risk”

Den 3 november skickade Hans Jildesten ett mejl till den övriga styrelsen där han öppnade för att det kan bli aktuellt att göra en särskild balansräkning. Men först skulle ekonomichefen Anette Olsson och stiftelsens revisor ”undersöka hur det ser ut”.

”De är inte säkra på att vårt egna kapital är lägre än våra tillgångar. Denna undersökning kommer att ta 2 till 4 veckor. Jag återkommer med mera info så snart denna undersökning är klar”, skrev Jildesten.

Han skrev också:

”Vi resonerade om risker för en styrelse enligt regelverket om att skyndsamt genomföra en särskild balansräkning. Vi behöver inte göra denna innan utredningen är klar. Det finns i detta fall ingen risk, och det på grund av att vi idag inte vet att det egna kapitalet är lägre än våra tillgångar och om vi skulle göra en särskild balansräkning så vet vi redan idag att stiftelsens övervärde är mycket högre än det egna kapitalet.”

Susanne Sander har sin teori om varför Hans Jildesten sagt nej till att göra en särskild balansräkning.

– Han har under extremt lång tid velat dölja att ekonomin är dålig. Han vill kunna ha möjlighet att använda stiftelsens pengar till saker i kommunens intresse. Därför vill han inte berätta hur det är.

Beklagar avhoppet

Hans Jildesten dementerar att han försökt dölja att ekonomin är dålig. Han säger också att det inte stämmer att han velat använda stiftelsens pengar för att agera i kommunens intresse.

Jildestens uppfattning är att han och Susanne Sander haft en god relation. Han beklagar att hon valde att sluta som vd.

– Jag tycker fortfarande att det är lite tråkigt, säger Hans Jildesten.

Hon tycker inte att styrelsen gjort vad den borde för att komma tillrätta med ekonomin. Hur ser du på det?

– Det får faktiskt stå för Susanne, jag tänker inte gå i klinch med henne. Självklart gör styrelsen allt den kan för att bedriva en bra verksamhet.

Sade du till Susanne Sander på hennes anställningsintervju att stiftelsens ekonomi var god?

– Om jag minns rätt så sade jag att stiftelsens ekonomi var ansträngd, men att vi hade över 20 miljoner i kassan. Det har vi fortfarande.

Hon larmade på styrelsemötet den 4 december förra året om att stiftelsen var på väg att bli konkursmässig. Vad har ni gjort för att vända utvecklingen sedan dess?

– Ganska mycket. Vi har tagit beslut att stänga ned några fastigheter som stod mer eller mindre tomma så vi sänker driftskostnaderna där. Vi har aktivt tittat på ekonomin över huvud taget.

Susanne Sander och flera styrelseledamöter har krävt att ni ska göra en särskild balansräkning. Varför har ni inte gjort det?

– Självklart tittar vi på hur läget faktiskt ser ut. Efter att Susanne lyfte det valde vi att skriva upp och skriva ned värdet på några av våra fastigheter och då hade vi så pass mycket eget kapital att det inte var någon som helst fara. Då behöver man inte göra en särskild balansräkning.

– Nu var det så att vi inte får skriva upp allting och därför jobbar vi aktivt med att titta på om vi behöver göra en kontrollbalansräkning. Så fort ekonomi är färdig med det kommer det ett styrelsemöte där vi beslutar om att göra kontrollbalansräkning eller icke.

Den särskilda balansräkningen ska väl bara vara ett verktyg för styrelsen för att få en korrekt bild av ekonomin? Varför avvaktar ni?

– Vi har inte avvaktat, utan detta var något som två styrelseledamöter alldeles riktigt skrev ett mejl om att de ville genomföra. Det är därför vi håller på att plocka fram underlag. På nästa styrelsemöte kommer vi ta upp den här frågan.

Att stiftelsen kan vara på väg mot att bli konkursmässig låter extremt allvarligt. Hur ser du på läget?

– Jag förstår inte varför du far efter att vi är konkursmässiga.

Du är inte rädd för konkurs?

– Vi har ett allvarligt ekonomiskt läge, men jag kan inte se att vi kommer göra någon konkurs. Inte i dagsläget i alla fall. Det känner jag faktiskt ingen oro för som det ser ut nu.

Jag förstår inte varför du far efter att vi är konkursmässiga.

Den 3 november skickade du ett mejl till styrelseledamöterna (se tidigare i texten). Vad menade du med det mejlet?

– Ärligt talat, det jag skriver till styrelseledamöterna kommenterar jag till styrelseledamöterna. Det vill jag inte kommentera i pressen.

Susanne Sander anser att stiftelsen används för att göra saker som ligger i kommunens intresse och att det är politikens vilja som styr i styrelserummet i stället för stiftelsens bästa. Vad tänker du om det?

– Jag tänker ingenting mer än att det får stå för Susanne Sander. Vad andra anser får stå för dem.

Vad anser du?

– Jag anser fortfarande att vi bedriver en seriös verksamhet på alla de sätt och vis.

Enligt Susanne Sander har du förhalat försäljningen av Stålmekan för att du vill hyra ut lokalen eller delar av den till ASG. Stämmer det?

– Nej, det stämmer inte.

Hon säger även att du försökte övertyga personalen om att stiftelsen ska behålla lokalen och att det var det som gjorde att hon sade upp sig. Hur vill du bemöta det?

– Hennes bild av verkligheten stämmer inte med vad som verkligen hände. Delar av styrelsen besökte verksamheten för att få svar på vissa funderingar om verksamhetens behov. Efter det mötet fattade styrelsen ett enhälligt beslut om att sälja lokalen till högstbjudande.

Varför stod inte skälen till Susanne Sanders uppsägning med i mötesprotokollet?

– Ja, protokollet är ett beslutsprotokoll, så det är väl inget konstigt med det.

Betyder det att det aldrig finns annan information med i protokollen?

– Det är i princip beslutsprotokoll, sedan har vi en punkt där verksamheten informerar och då blir det lite information där. Men annars är det ingenting, nej.

Är det inte relevant verksamhetsinformation att ha med varför vd:n väljer att lämna stiftelsen?

– Beskedet under styrelsemötet var att vd avgick på egen begäran och det står i protokollet. Sedan fick vd:n också möjlighet att berätta för styrelsen varför hon valt att säga upp sig. Vd berättade under mötet om sina skäl för uppsägning, men inkom aldrig under mötet med någon förfrågan om att detta ska läggas till protokollet. Och det är som sagt ett beslutsprotokoll.

Jag anser fortfarande att vi bedriver en seriös verksamhet.

Inte heller Susanne Sanders rapport om ekonomin på styrelsemötet den 4 december 2020 kom med i protokollet, fast hon bad om det. Varför inte?

– Nu är ju det ett bra tag sedan så jag vågar inte uttala mig om det över huvud taget.

Det var det hon sedan skrev i ett mejl den 16 december, att det var tråkigt att det inte kom med i protokollet för det var viktig information.