Vi på Brottsofferjouren Värmland träffar unga killar och tjejer som tvingas hålla sin kärlek hemlig, de accepteras inte av familjerna och lever med en ständig rädsla att avslöjas, skriver Monica Ekström och Asal Narimani.
Den 16 november 2005 mördades den 20-åriga Abbas Rezai i Högsby. En ung man miste livet på grund av att han inte accepterades av sin flickväns familj. Det har nu gått 16 år och vad har hänt? Fortfarande lever unga flickor och pojkar med strikta regler och normer i familjer med hedersstrukturer.
Vi på Brottsofferjouren Värmland träffar unga killar och tjejer som tvingas hålla sin kärlek hemlig, de accepteras inte av familjerna och lever med en ständig rädsla att avslöjas. De som blivit avslöjade blir inte sällan hotade och utsatta för misshandel, ofredande, förföljelse och skadegörelse.
Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att man under hela sin uppväxt måste rätta sig efter sina familjer och släkts syn på hur man ska gå, prata och vara. Familjer med starkt patriarkala och heteronormativa strukturer där kollektivet är viktigare än individen och hennes vilja, behov och till och med rättigheter.
Så skriver du en debattartikelMånga barn får inte sina rättigheter tillgodosedda trots att barnkonventionen gällt i Sverige sedan 1990 och varit lag sedan 1 januari 2020. Tyvärr vet vi varken hur vardagen eller utsattheten ser ut för dessa barn och unga i Värmland inte heller hur många som är utsatta.
För några år sedan gjorde föreningen Tjejers rätt i samhället, Tris, en kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck bland unga i Uppsala. Detta gjordes på initiativ av länsstyrelsen i Uppsala län och Uppsala kommun. 1 063 niondeklassare i Uppsala kommun svarade på en rad frågor om hedersrelaterat våld och förtryck. Man ville få en klarare bild över ungas situation.
Studien visar bland annat att var femte flicka och var tionde pojke har ett krav på sig hemifrån att vara ”oskulder” när de gifter sig. Av flickorna med båda föräldrar födda utanför Norden svarade 66 procent att de har ett sådant oskuldskrav. Motsvarande siffra för pojkar var 35 procent.
46 procent av de flickor som uppgivit att de inte själva får välja framtida partner uppger att de utsätts för fysiskt våld och 61 procent för psykiskt våld i hemmet. Motsvarande siffror för pojkar är 36 respektive 44 procent.
Även Lunds kommun såg fördelar med att göra en kartläggning då man ville synliggöra utsattheten. Där kunde man identifiera kunskapsluckor och hitta bättre sätt att upptäcka och stödja utsatta.
Föreningen Varken hora eller kuvad genomförde 2016 studien "Elvahundra" i Stockholm. 1 100 ungdomar och 50 tals föräldrar har svarat på enkäter eller intervjuats. Kartläggningen visar att 27,4 procent av tjejerna aldrig fick följa med på klassresor med övernattning vad gällde pojkar var det 13,7 procent och 21,7 procent av flickorna får aldrig följa med på simundervisning.
Varför är det viktigt med en kartläggning? Jo, vi måste veta hur barn och unga lever i familjer med hedersstrukturer. Vilka krav har de på sig och hur ser utsattheten ut? Hur ska kommunerna arbeta med frågan och vilket stöd behövs? Kommunerna måste kunna planera för ett långsiktigt arbete och fördela resurserna. Det är inte acceptabelt att vi gång på gång sviker dessa barn och unga på grund av okunskap. Alla barn har samma rättigheter.
Därför uppmanar vi de värmländska kommunerna att göra en kartläggning. Ge barnen en röst och låt dem få berätta om sin verklighet.
Monica Ekström
Ordförande, Brottsofferjouren Värmland
Asal Narimani
Verksamhetsutvecklare, Brottsofferjouren Värmland