Moderaterna är också skyldiga till flumskolan

Ledare
PUBLICERAD:
Beatrice Ask (M) var en anhängare av flumskolan.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Tycker Moderaterna att skolelever inte behöver lära sig några ämneskunskaper eftersom all fakta ändå finns i mobilerna?

Frågan blev aktuell då kommunpolitikern Tom Hedrup (M) från Stockholm kritiserade en artikel av läraren och författaren Fillipa Mannerheim (Expressen 9/11). Hedrup uppfattade Mannerheim som någon som ville driva skolan tillbaka till 1950-talet.

På Twitter skrev Hedrup annat att elever i dagens samhälle inte behöver kunna ”citera eller rabbla fakta för alla har fakta i sin mobiltelefon”. Istället förordade Hedrup att moderna elever skulle lära sig läsa snabbt, tänka kritiskt och fungera i en digital värld.

Inlägget fick snabbt storspridning och det fick moteld av Expressens kulturchef Karin Olsson som påminde om att det krävs mycket förkunskaper för att kunna till exempel ta till sig en text. Olsson skrev också att ”Det är en sorg att dagens moderater tycks ha tappat sin känsla för kunskap och bildning.” Är det så? Ja, Tom Hedrup är åtminstone inte ensam inom Moderaterna om att ha en radikal och kunskapskritisk syn på skolan.

År 2019 gjorde skoldebattörerna och lärarna Isak Skogstad och Per Kornhall en poddintervju med Beatrice Ask (M). Ask var ansvarig minister under 90-talet när flera skolreformer genomfördes. Det som framkommer under intervjun är att Beatrice Ask är grundat ideologiskt radikal i sin kunskapssyn. Hon är en stark anhängare av progressiv pedagogik med utgångspunkt i barnets egen motivation.

Fallet i kunskapsresultat och kritiken från OECD verkar inte ha gjort något större avtryck. Ask betonar att hon tror på att barnen själva måste få bestämma mer och att skolan ska anpassa sig, och står fortfarande bakom de formuleringar i skollagen som ifrågasätter om kunskapsöverföring ens är möjlig. För den som är intresserad av utvecklingen i svensk skola eller av Moderaterna som parti är intervjun mycket belysande (Kornhall & Skogstad avsnitt 13).

Det verkar som att vi som sett den progressiva pedagogiken som ett vänsterfenomen har haft fel. Det fanns på 1990-talet ingen politisk debatt om de pedagogiska förändringar som drevs igenom. Alla politiker tyckte likadant. Moderater omfamnade också en kritisk syn på den gamla katederskolan med kunskapsprov och läxförhör. Stark tilltro till den digitala utvecklingen och till betydelsen av olika förmågor snarare än färdigheter gjorde att man också från höger började ifrågasätta betydelsen av lärare och av traditionella former för undervisning.

Tom Hedrups kritik av Fillipa Mannerheim återaktualiserar frågan var Moderaterna står i dessa frågor idag. Har partiets skolpolitiska talesperson Kristina Axén Olin samma syn som Beatrice Ask och Tom Hedrup på hur barn bäst lär sig och om vad en lärare kan uträtta? Går kunskap ändå alltid att hitta i mobilen?

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.