Gör gymnasieskolans yrkesprogram till ett attraktivare val

Debatt
PUBLICERAD:
Gör yrkesprogrammen på gymnasiet högskoleförberedande så kommer fler unga se dem som attraktiva val, skriver Torbjörn Hagelin, Jörgen Rasmusson och Annika Waernström.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
För att yrkesprogrammen ska bli ett attraktivare val för fler elever menar vi därför att yrkesprogrammen som utgångspunkt ska ge högskolebehörighet, skriver Torbjörn Hagelin, Jörgen Rasmusson och Annika Waernström.

Många av de branscher som gymnasiets yrkesprogram leder till, har ett stort arbetskraftsbehov. Trots det så sjunker andelen som söker till ett yrkesprogram som sitt första val. Skolverket släppte i dagarna sin senaste statistik över sökande och antagna till gymnasieskolan och på många håll fortsätter den negativa utvecklingen.

I Värmland ligger andelen sökande till yrkesprogrammen nu på en av de lägsta nivåerna sedan gymnasiereformen 2011 och minskningen är en av de största i landet. Yrkesprogrammen måste bli ett attraktivare val för dagens elever. Det är dags att återinföra högskolebehörighet som utgångspunkt för yrkesprogrammen.

Sedan gymnasiereformen 2011 infördes har andelen som sökt till ett yrkesprogram som sitt första val i Värmland sjunkit från 49,9 procent till 43,8 procent. Samtidigt är arbetsmarknaden god för de som läser något av gymnasieskolans yrkesprogram.

Vi i ventilations- och plåtslagarbranschen har ett stort behov av att anställa nya plåtslagare och ventilationsmontörer de kommande åren i Värmland. Ändå väljer många elever bort de gymnasieprogram med yrkesinriktning som leder till säkra jobb med bra lön.

När vi pratar med elever och studie- och yrkesvägledare är det tydligt att det finns en bild av yrkesprogrammen som alltför snäva, att man låser sig till ett yrke. Denna bild stämmer inte och det finns många sätt att vidareutvecklas efter en yrkesexamen, inte minst på en yrkeshögskola. För att yrkesprogrammen ska bli ett attraktivare val för fler elever menar vi därför att yrkesprogrammen som utgångspunkt ska ge högskolebehörighet. Det vill säga att eleven aktivt får välja bort de högskoleförberedande kurserna i stället för att välja till dem, vilket är så dagens system fungerar.

Elever som i dag väljer att läsa de kurser som behövs för att få högskolebehörighet hamnar ofta i en situation där de extra kurserna schemaläggs på håltimmar eller när de andra klasseleverna har slutat. För en gymnasieelev är det givetvis inte ett attraktivt upplägg. Om utgångspunkten istället är att elever på yrkesprogrammen läser de högskoleförberedande kurserna, kommer planeringen att underlättas och valet att gå ett yrkesprogram bli mer attraktivt.

Det finns exempel på kommuner som har beslutat om att göra denna förändring och tidigare under hösten kom även regeringen med ett förslag om åter göra så att yrkesprogrammen som utgångspunkt är högskoleförberedande. Vi anser att både fler kommuner borde se över möjligheten att göra denna förändring, samt att riksdagens partier ställer sig bakom förslaget när det presenteras.

Fyra av tio elever som går ett högskoleförberedande program har fyra år efter studenten inte påbörjat en högskoleutbildning. Dessa elever har både svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och får inte heller lika bra betalt som de elever som har gått yrkesprogram. En förändring av yrkesprogrammen är därför helt avgörande även för att locka elever som går högskoleförberedande program, men som inte är motiverade att ta upp högre studier efter gymnasiet.

Gör yrkesprogrammen på gymnasiet högskoleförberedande så kommer fler unga se dem som attraktiva val. På så sätt får fler unga långsiktigt trygga arbeten, samtidigt som fler företag också får sina arbetskraftsbehov tillgodosedda. Något som gynnar alla.

Torbjörn Hagelin

Avtalssekreterare, Byggnads

Jörgen Rasmusson

Ägare/företagare, AB Lödde Plåt

Ordförande, Plåt & Ventföretagen

Annika Waernström

Vd, PVF Yrke & Utbildning

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.