Myndighet för rösträtt

Ledare
PUBLICERAD:
Rösta först när man är myndig.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT
Sänkt rösträttsålder är inte på något sätt en ny idé och har debatterats länge. Unga både vill och kan ta ansvar brukar förespråkare framföra som argument. Men om man inte anses kunna ta ansvar för sig själv, kan man inte heller ta ansvar för ett samhälle.

Den före detta riksdagsledamoten Olle Wästberg (L) skrev i september en debattartikel i Dagens Nyheter om att man bör sänka rösträttsåldern till 16 år för att engagera de unga. Nu lyfter Miljöpartiet samma fråga på samma debattsida (4/11), undertecknad av bland andra kulturminister Amanda Lind.

Sänkt rösträttsålder kan inte avfärdas med en fnysning av samhällets röstberättigade. Rätten att rösta betraktas som en central rättighet i en demokrati. Rättigheter kan dock begränsas om man kan rättfärdiga och motivera inskränkningarna på ett godtagbart sätt.

Även om den typiska rösträttsåldern runt om i världen är 18 år så finns det länder där man sänkt rösträttsåldern till 16 år, till exempel Österrike och Skottland. Vårt grannland Norge har haft testverksamhet med sänkt rösträttsålder i kommunala val. Det är alltså inte allt för självklart att rösträttsåldern ska vara 18 år. Har verkligen 16-åringar den mognad och kunskap som behövs för rösträtten? Det finns studier som visar att 16-åringar har betydligt lägre politisk kunskap än 18-åringar. Men det finns också studier som visar att det inte är någon större skillnad.

Om diskussionen enbart kretsar kring mognad och kunskapsnivå, och om man ska vara konsekvent, bör man landa i slutsatsen att rösträttsåldern borde variera från medborgare till medborgare eller höjas. En gräns måste dras någonstans annars blir det ohållbart. Den gränsen bör dras när man ansvara för sig själv. Principen om att rösträttsåldern sammanfaller med myndighetsåldern när man anses vuxen nog att anförtros att fatta beslut om sitt eget liv bör värnas. För om man inte är vuxen nog att fatta beslut om sitt eget liv är man inte vuxen nog att fatta beslut om andras.

Är Miljöpartiet beredd att vara så pass konsekventa och sänka myndighetsåldern till 16 år? Det skulle till exempel innebära att en 16-åring kan göra värnplikt och skickas ut i krig, starta aktiebolag, gifta sig, ingå avtal som alla andra, kandidera i allmänna val och dömas till fängelse. Om myndighetsåldern sänks bör också ungdomsrabatten tas bort för alla som är 16 år och äldre, eftersom regeringen vill ta bort straffrabatten för alla som är 18 år och äldre.

Trots att Miljöpartiets menar att dagens unga vill och kan ta ansvar är det nog få som skulle hålla med om att 16-åringar ska få det ansvar som myndighetsåldern innebär. Och varför ska då ansvar när det gäller andras liv vältras över på 16-åringar? Det går inte att bortse från att våra beslutande församlingar kan fatta ingripande beslut för människor, grupper och samhället i stort.

Sverige har ett märkligt och splittrat förhållningssätt till åldersgränser. Miljöpartiets förslag gör det inte bättre. Ungdomar som uppnått myndighetsåldern kan skickas ut i krig, men inte köpa en flaska vin på Systembolaget. För att skydda både andra och individen själv i trafiken kan inte körkort för tung motorcykel tas förrän fyra år senare.

Och rösta – som kan ge både positiva och negativa långtgående konsekvenser för hela samhället – det ska i Miljöpartiets värld vara möjligt från 16 års ålder.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.